GLAS 1
Expressiv fasad på ett café i Sydkorea. Keith Bos
well, teknikexpert på SOM Architects var en av huvudtalarna på Glass Performance Days. Komplex glasfasad vid Bombay Sapphire ginfabrik i England. Anisotropi Flytande kristallfönster Jenni Heikkilä, finska Planglasföreningen och Jörgen Häll från Glascentrum på plats i Tammerfors. Några nedslag bland föredragen: • Expressiva/Parametriska konstruktioner – för fri geometrisk design som omfattar fasader, interiörer eller landskap, men också optimering av dagsljus, energi och konstruktioner som en del av designprocessen för projekt av olika skalor, från stadsplanering till inredningsprojekt. • Liquid Crystal Window (Flytande kristall- fönster) – presenterades på GPD, och är ytterligare ett koncept i den nya tekniken att kontrollera transparensen i glasen, här med osynlig konduktiv beläggning. Tyska Merck har utvecklat en produkt, de kallar licrivision, för glasytor som kan varieras och styras i transparens beroende på ljusförhållandena, antingen i sektioner eller varje glas för sig. Vinsterna med detta är som med de elektrokroma glasen i övrigt – minskat behov av solskydd, lägre bländning, bättre uvärde etc. • Veckade fasader – med rejäla djup har fått arkitekters intresse att öka. Möjligheten att konstruera dessa kommer sig av en förbättrad slipningssteknik av tjockare glas i stora format. Idag kan fasadglas med adekvat slipning för veckade konstruktioner tillverkas i upp till 3,6 x 3,0 meter • Stora glas – ett fascinerande område där Apples böjda lamellglas på 3,1 x 14 meter till sitt nya Campus i Kalifornien är det kanske mest uppseendeväckande vad gäller stora glas just nu. Av intresset att döma på GPD handlar mycket av dagens arkitektur om ljus och transparens och att då kunna skapa och bygga med stor glas blir en naturlig följd. • Limmade konstruktioner – den mekaniska infästningen i traditionella byggsystem minskar. Det utvecklas nya spännande system där glasen helt och hållet limmas in i konstruktionen och blir därmed en bärande del av byggnaden. En spännande utveckling där kraven på systemtillverkarna och montörerna avsevärt ökar. Här måste andra och nya typer av beräkningar göras för att kunna bygga denna typ av fasader. De entreprenörer som är förändringsbenägna och har personal som tar till sig nya arbetssätt kommer bli konkurrenskraftiga när efterfrågan kommer från arkitekterna i första hand. • Anisotropi (iridens) – är ett kontroversiellt ämne inom glasindustrin som ägnades avsevärd tid åt på GPD. Frågan gäller framför allt om det ska anses vara ett kvalitetsfel eller inte. Det har förekommit reklamationer på detta i som fått betydande ekonomiska konsekvenser. Anisotropi är synliga, färgglada fält i härdade glas som blir synliga i vissa ljusförhållanden. Det gäller främst polariserat ljus som mer förekommer nära havet. Glasförädlarna har genom åren lutat sig mot en produktstandard som deklarerar att anisotropi förekommer i härdat glas och därmed är en effekt av härdning och inte en defekt. Arkitekter, byggherrar och konsumenter har börjat reagera och skriver ibland in i föreskrifter att härdade glas ska vara fria från anisotropi. Anisotropi kan inte elimineras i härdade glas, men det finns verktyg och kunskap för att minimera detta estetiskt störande fenomen. Det är därför viktigt att glasbranschen är lyhörd och tar till sig de signaler från marknaden om vad som efterfrågas och vad som inte är önskvärt. Här spelar Glascentrum en viktig roll för att kunna sprida kunskapen och delge svenska glasbranschen om vad som görs på området. • Härdat glas – med planhet och rullvågor i fokus. Härdat glas har haft dåligt rykte på grund av detta. Man vill från maskintillverkarnas håll lugna branschen med att det ofta handlar om inställning av maskinerna och brist på utbildning av personal. • Laminerat glas – flera seminarier och diskussioner handlade om olika folier och olika lamineringstekniker. Men det som var en röd tråd i flera seminarier var just att en del av de reklamationer som dyker upp inte handlar om själva folien utan om hela processen. Vi är i Sverige har kännedom om att en del laminerade räckesglas med fria kanter kan delaminera. Resultatet blir fula, vita kanter och kunden reklamerar. Många har haft uppfattningen om att det är PVBfolien som är boven i dramat. Det som kom fram på GPD är snarare att de som laminerar glas måste ha full kontroll på lamineringsprocessen; Allt från lagring av folie till själva produktionen. Här finns mycket kunskap att hämta från de föreläsare som gästade GPD. Glascentrum spelar här återigen en viktig roll genom att förmedla kontakter och kunskap till berörda så kunskapsnivån höjs och medvetandet kring räckesglas blir tydlig. • Dynamiska fasader – elektrokroma, fotokroma, färgade mm för automatiserad styrning. • Programvaror för optimering av energi flöden. • Fasader som tål orkaner, jordbävningar, attentat etc. / GLAS 3.2017 / tema glas för ett smartare liv / 43