GLAS 1
” FORSKARE PÅ RISE GLAS Text: Kerstin Wallin Foto
: Sören Håkanlind Är det något som präglar Parisa Sehatis livsberättelse är det nyfikenhet, vetgirighet och envishet. Tre egenskaper som hon också själv listar som sina främsta. Parisa Sehati föddes 1974 i staden Yazd i centrala Iran. Hon var äldst i en syskonskara om fem och beskriver sig som ganska busig. Lite av en Emil i Lönneberga. — En gång hade jag sönder ett fat som mamma värderade högt och hon blev väldigt arg. Jag skickades ut i trädgården som straff och där funderade jag febrilt på hur jag skulle kunna göra det helt igen. Då kom jag på att skära i aprikosträdet och samlade upp sav för att klistra ihop fatet. Det fungerade inte och mamma blev ännu mindre glad, men jag tänkte: ”Vänta! När jag blir stor ska jag uppfinna ett klister som kan fixa världen och alla typer av material”. Förstå, utforska och hitta nya vägar Händelsen under aprikosträdet i barndomens Iran ska upprepas. Gång på gång. Hon vill förstå, utforska och hitta nya vägar. Under studierna i kemi vid universitetet i Yazd, under doktorandstudierna vid Linköpings universitet och framförallt i mötet med docent M. de Jong. Hans specialområde var organisk elektronik vilket också skulle bli Parisa Sehatis. Att Parisa Sehati fick möjligheten att studera tackar hon sina föräldrar för. — Mamma var hemmafru och pappa var el och vattenansvarig på järnvägsstationen i Yazd. Båda pushade mig. Pappa, som var enormt intresserad av matematik och elektronik, uppmuntrade mig att också jag skulle bli duktig i matematik. Och de var särskilt noga med att vi tjejer skulle plugga. ”Man ska ha handen i egna fickor”, var ett ordspråk som vi växte upp med. Vi skulle med andra ord stå på egna ben som vuxna. Närheten till mamman och beundran för henne återkommer i berättelsen. — Jag var ju första barnet och därför fick vi kanske en extra närhet till varandra. För henne var det så viktigt att jag fick bestämma över mig och mitt liv. Det inpräntade hon i mig. Tyvärr gick hon bort ett par månader innan jag lade fram min doktorsavhandling. Hennes död var en stor förlust. Omöjligt att vara kvar Parisa Sehati var 27 år när hon kom till Sverige. Den förändring, som skett i Iran sedan Khomeini kom till makten, gjorde det omöjligt för henne att vara kvar där. I hennes öron ringde ”Stanna inte. Låt inte samhället bestämma över ditt liv!”. Starten i Sverige började med studier i fysikalisk kemi vid Stockholms universitet. Så småningom blev det en forskartjänst i ytors fysik och kemi vid Linköpings universitet, vilket resulterade i en doktorsexamen. — I dagens moderna samhälle kommer vi i kontakt med en > NÄR JAG BLIR STOR SKA JAG UPPFINNA ETT KLISTER SOM KAN FIXA VÄRLDEN OCH ALLA TYPER AV MATERIAL. GLAS 3.2017 / profilen / 59