Årsskrift 2004 1
Årsskrift 2004 Sida 2
Årsskrift 2004 Sida 3
Årsskrift 2004 Sida 4
Årsskrift 2004 Sida 5
Årsskrift 2004 Sida 6
Årsskrift 2004 Sida 7
Årsskrift 2004 Sida 8
Årsskrift 2004 Sida 9
Årsskrift 2004 Sida 10
Årsskrift 2004 Sida 11
Årsskrift 2004 Sida 12
Årsskrift 2004 Sida 13
Årsskrift 2004 Sida 14
Årsskrift 2004 Sida 15
Årsskrift 2004 Sida 16 regeldokument. Snart spelad
e man med samma regler från Patagonien till Ceylon, med lokala tillägg förstås. Där det inte fanns gräs hålade man ut på sand. Det fanns förvisso oräkneliga ställen i detta imperium där det aldrig skådades golf, men det fanns å andra sidan också oräkneliga ställen, där män letande bollar följdes med vaksamma blickar av urinnevånare, av elefanter, tigrar och babooner. 'Playing at golf hade då länge skild- rats på många olika versmått och ständigt jämförts med andra tidsfördriv, som fotboll, bågskytte cricket och tennis och ofta avgått med segern som den yppersta av allväderssporter - läs tidsfördriv. jälvfallet följde golf tidigt med britterna till Nordamerika och Kanada. Först under senare delen av 1800-talet kom golf till kontinenten, det vill säga med britternas sätt att se på fastlandet, till Europa. Deras golfmission skapade banor i Frankrike (Paul, Spanien (Las Palmas). I Holland, som hade urgamla klubba-boll traditioner, följde man engelska golfseder. Dessa kom också till Tjeckoslovakien och Italien under mellankrigstiden. Vid första världskrigets slut note- rades fem miljoner golfare i USA, medan vi samma tid räknade till femhundra, en siffra som inte alls är något att skämmas över, med dåtida kontinentala mått mätt. Till Norden kom golf någon gång under tidigt 1880-tal. Det kan ha varit skotska laxfiskare som i Falkenberg var först ut under stopover vid Ätrans mynning, roande sig med golf på svensk mark av linkslands karaktär. Som det ser ut idag kom vi svenskar före de andra nordborna med att härma det här engelska tidsfördrivet. På Ryfors, ett bruk i östra Västergötland, anlade ägarfamiljen, anglofilerna Sager, 1888 en bana med sex korta hål och 16 fyrkant-iga greener. Den ovetande kan gärna le åt greenernas fyrkantighet, men·det var faktiskt på modet då. olfen i Ryfors blev ingen ensam svala. Många i den rätt stora engelska kolonin i Göteborg, med St Andrews kyrka som andligt nav, kände säkert hemlängtan. Som ett försök att med evangelium och golf ta hand om vilsna själar startade den engelske kyrkoherden, A.V. Despard, en golfklubb. Året var 1891 och namnet blev The Gothenburg Golf Club. Pastorns vidare öden är en smula diffusa, hans hantering av klubba och boll rätt okänd. Men han satte med besked golf på den svenska kartan. Efter en tid tömdes dock klubben i Göteborg mer eller mindre på medlemmar, många i den engelska kolonin lämnade Göteborg. Skälet härtill har mera att göra med import och export än med vantrivsel i Göteborg. Pastor Despard fick kanske inte så många flera besökare i sin kyrka genom sin insats i svensk golfhistoria, men några göteborgare tände på hans tidsfördriv, ritade linksbanor, skaffade utrustning och drog fram i trakten. Den stora entusiasten blev Viktor H. Setterberg. Detta hände under åren runt sekelskiftet. Men redan efter ett par år var golfarna där och i södra Sverige så många att man anhöll om medlemskap i det då, 1903, bildade Idrottsförbundet. Året därpå, 1904, fick den svenska golfen ett eget förbund. Det skulle inte dröja länge innan stockholmarna fick bana och golf. Till Stockholm och till Karlskrona kom golf också med tiden genom udda missionärer. Det var under marina besök där som utländska officerare tränade golf med sina svenska kollegor. Inte sällan tävlade man i all vänskaplighet krigsskepp emellan. Viktor H Setterberg var en energisk visionär, han lanserade exempelvis
Årsskrift 2004 Sida 17
Årsskrift 2004 Sida 18
Årsskrift 2004 Sida 19
Årsskrift 2004 Sida 20
Årsskrift 2004 Sida 21
Årsskrift 2004 Sida 22
Årsskrift 2004 Sida 23
Årsskrift 2004 Sida 24
Årsskrift 2004 Sida 25
Årsskrift 2004 Sida 26
Årsskrift 2004 Sida 27
Årsskrift 2004 Sida 28
Årsskrift 2004 Sida 29
Årsskrift 2004 Sida 30
Årsskrift 2004 Sida 31
Årsskrift 2004 Sida 32
Årsskrift 2004 Sida 33
Årsskrift 2004 Sida 34
Årsskrift 2004 Sida 35
Årsskrift 2004 Sida 36
Årsskrift 2004 Sida 37
Årsskrift 2004 Sida 38
Årsskrift 2004 Sida 39
Årsskrift 2004 Sida 40
Årsskrift 2004 Sida 41
Årsskrift 2004 Sida 42
Årsskrift 2004 Sida 43
Årsskrift 2004 Sida 44
Årsskrift 2004 Sida 45
Årsskrift 2004 Sida 46
Årsskrift 2004 Sida 47
Årsskrift 2004 Sida 48
Årsskrift 2004 Sida 49
Årsskrift 2004 Sida 50
Årsskrift 2004 Sida 51
Årsskrift 2004 Sida 52
Årsskrift 2004 Sida 65
Årsskrift 2004 Sida 66
Årsskrift 2004 Sida 67
Årsskrift 2004 Sida 68