Årsskrift 2004 1
Årsskrift 2004 Sida 2
Årsskrift 2004 Sida 3
Årsskrift 2004 Sida 4
Årsskrift 2004 Sida 5
Årsskrift 2004 Sida 6
Årsskrift 2004 Sida 7
Årsskrift 2004 Sida 8
Årsskrift 2004 Sida 9
Årsskrift 2004 Sida 10
Årsskrift 2004 Sida 11
Årsskrift 2004 Sida 12
Årsskrift 2004 Sida 13
Årsskrift 2004 Sida 14
Årsskrift 2004 Sida 15
Årsskrift 2004 Sida 16
Årsskrift 2004 Sida 17
Årsskrift 2004 Sida 18
Årsskrift 2004 Sida 19
Årsskrift 2004 Sida 20
Årsskrift 2004 Sida 21
Årsskrift 2004 Sida 22
Årsskrift 2004 Sida 23
Årsskrift 2004 Sida 24
Årsskrift 2004 Sida 25
Årsskrift 2004 Sida 26
Årsskrift 2004 Sida 27 sopranerna i Askims kyrkokö
r. Det är inte bara röster som ska samstämmas, också viljor! Den anglikanska kyrkans klart uttal- ade internationella inriktning visade sig också i språket. Vi pratade engelska och jag presenterade mig som dotter till en invandrad golf professionai från England och undrade om de kunde berätta något om den golfspelande pastor Despard som var kyrkoherde här i slutet på 1800-talet. Ingen visste nå't och jag kände mig tvingad att så diskret som möjligt kolla att han verkligen varit här. Jo då, jag fann så småningom hans namn textat i guld på en vacker trätavla, en i den långa raden av präster som tjänat i den engelska församlingen sedan år 1747. Pastor Askey var nog den ende i det lilla tesällskapet som föredrog att samtala på engelska. När han gått sin väg till andra bestyr gled språket över till tyska mellan två av de kvarvarande damerna. Själv upptäckte jag att jag helt i onödan ansträngt mig på engelska i mitt samtal med en danska som pratade flytande göteborgska. ya tider, nya seder. Golfen i Sverige har sedan de första stapplande stegen i slutet på 1800-talet växt till sig ordentligt och står nu på egna stadiga ben. Jag kände att jag hamnat i en återvändsgränd i mitt vidare sökande efter det förflutna med anknytning till golf och andra mer lättsinniga aktiviteter. Hjälpen hittade jag i Göteborgs- Posten - en recension aven nyutgiven bok skriven av den nuvarande ordföranden i den anrika institutionen The British Factory, Mr John R. Ashton, självklart också mångårig medlem i den anglikanska församlingen. Boktiteln lyder Lives and livelihoods in Little London - The story of the British in Gothenburg 1621 - 200l. Intressant läsning från första till sista sidan. Här får man följa stadens utveckling från en lerig liten håla vid Göta älvs mynning till en av Europas största hamnstäder under loppet av tre och ett halvt sekel, en kort tidsrymd med tanke på vad som uträttades. Ashton levandegör i sin bok hur de invandrade britterna på ett avgörande sätt bidrog till den snabba utvecklingen. En lång rad kungar från Gustav Vasa och framåt ville göra sig oberoende av dansk kontroll vid Öresund och kunna bedriva handel på världshaven direkt från en svensk hamn. År 1621 skrevs det slutgiltiga privilegiebrevet för hamnstaden Göteborg. För att få fart på ruljangsen tog man hjälp av framförallt holländare, engelsmän och skottar, som hade vana på att bygga städer på sanka områden och visste hur man bedrev sjöfart och handel på de sju haven. et Ostindiska Kompaniet bildades år 1731 och verkade med stort brittiskt inslag fram till 1813. Enorma förmögenheter skapades och antalet britter i Göteborg växte stadigt. 1741 var man så många själar att man grundade en egen församling, då endast för britter, med en egen samlingslokal på Smedje-gatan 7. I mitten av 1800-talet hade församlingen äntligen tillräckligt med medel för att bygga St Andrew's Church på Hvitfeldtsplatsen. En annan väl så viktig institution för britterna i staden var The British Factory, ett löst nätverk av handelsmän och industrialister. Dess viktigaste uppgift var att samla ihop pengar och se till så att de användes till välgörande ändamål. Det kunde vara underhåll till akterseglade sjömän, mediciner till skadade och sjuka och, i de fall det inte gick att undvika dödsfall, bidrag till begravning. Bokföring och beslutsprotokoll förvarades i The British Poor Box, en kistliknande möbel som den dag som idag är kan beses i St. And- 27
Årsskrift 2004 Sida 28
Årsskrift 2004 Sida 29
Årsskrift 2004 Sida 30
Årsskrift 2004 Sida 31
Årsskrift 2004 Sida 32
Årsskrift 2004 Sida 33
Årsskrift 2004 Sida 34
Årsskrift 2004 Sida 35
Årsskrift 2004 Sida 36
Årsskrift 2004 Sida 37
Årsskrift 2004 Sida 38
Årsskrift 2004 Sida 39
Årsskrift 2004 Sida 40
Årsskrift 2004 Sida 41
Årsskrift 2004 Sida 42
Årsskrift 2004 Sida 43
Årsskrift 2004 Sida 44
Årsskrift 2004 Sida 45
Årsskrift 2004 Sida 46
Årsskrift 2004 Sida 47
Årsskrift 2004 Sida 48
Årsskrift 2004 Sida 49
Årsskrift 2004 Sida 50
Årsskrift 2004 Sida 51
Årsskrift 2004 Sida 52
Årsskrift 2004 Sida 65
Årsskrift 2004 Sida 66
Årsskrift 2004 Sida 67
Årsskrift 2004 Sida 68