Årsskrift 2004 1
Årsskrift 2004 Sida 2
Årsskrift 2004 Sida 3
Årsskrift 2004 Sida 4
Årsskrift 2004 Sida 5
Årsskrift 2004 Sida 6
Årsskrift 2004 Sida 7
Årsskrift 2004 Sida 8
Årsskrift 2004 Sida 9
Årsskrift 2004 Sida 10
Årsskrift 2004 Sida 11
Årsskrift 2004 Sida 12
Årsskrift 2004 Sida 13
Årsskrift 2004 Sida 14
Årsskrift 2004 Sida 15
Årsskrift 2004 Sida 16
Årsskrift 2004 Sida 17
Årsskrift 2004 Sida 18 vilken han presenterat golf
för svenska läsare och med hela handen visat på egna översättningar av bl a klubbnamnen. Putter blev stötaren, mashieniblick blev rensaren. Den lilla skaran golfare vägrade lyda och höll sig till engelskan, och det gjorde svenska golfare ända till slutet av 1960-talet då det mesta i en golfbag fick nummer. et dröjde inte så länge, innan de nybildade klubbarna ropade in, somliga behövde lockas och tubbas, kunniga engelska klubbprofessionals, läs tränare. De skulle efter bästa brittiska tradition ha ansvar för shop, verkstad och undervisning i såväl hantering av de olika klubborna som i 'klubbmanna-skap'. Den här grunden kom att bära vår golf till långt efter andra världskriget. Förste pro i landet blev en engelsman vid namn Cobby, som 1908 kom till Stockholms GK; han stannade bara ett år men han fick 1914 en efterträdare, som hette Ted Roberts. Ted stannade i 64 år! Även som banbyggare utmärkte sig dessa professionals; Robert Turnbull, exempelvis, ritade 1911 Falsterbo GK:s nya bana. Sverige var nu, före första världs- kriget, en del av det golfande Europa, främst genom ett visst spelutbyte med Danmark och Tyskland. Det fanns år 1904 två golfklubbar, Göteborgs GK i Hovås och Stockholms GK vid Fågelbacken på Gärdet. Av flera skäl känns det riktigt att beskriva svensk golfs utveckling i en första period, som sträcker sig från födelseåret till 1950. 1910: 150 medlemmar, 4 klubbar. 1920: 500 medlemar, 4 klubbar. 1930: 1300 medlemmar, 9 klubbar. 1940: 3000 medlemmar, 22 klubbar. 1950: 5500 medlemmar, 33 klubbar. Den svenska golfen drog som syns 18 inte fram över landet som en väckelse. Den segade sig fram, mera i uppförsbacke än i motvind. I snitt hade klubbarna 1950 en matrikel omfattande 167 namn. Förklaringen till detta är enkel nog. Vi följer två världskrig från parkett med allt vad det innebär av isolering. Golfarna tvingas leta länge och omsorgsfullt efter sina bollar, Särskilt under andra världskriget är tillgången på bollar och klubbor mycket begränsad. I Sandviken görs ett försök att tillverka klubbor; tyvärr blev svenska 'stålisar' ingen succe. I dag har de ett stort antikvariskt värde. Redan före andra världskriget inför- des junior-SM och en framsynt nymodighet, en 'Kurs i Golfbanans planläggning, konstruktion och skötsel.' Vi fick också en egen golftidning, Svensk Golf, 1946. Första och största sportsliga framgången kom 1947, med landskampsseger över ett krigstrött (?) England i Tylösand (5-4). å kartan håller vår golf till i väster, i söder, och i Stockholm. Den lilla forskning som har gjorts på frågor kring vem som spelade golf och hur väl utövarna av golfsporten representerade vårt samhälle har inga överraskningar att bjuda på. Golfarna var i stort sett s k borgare, När far i huset blev medlem i ortens golfklubb, följde överraskande ofta hela familjen med, tonårsbarn och blomma började också spela. Golfen gav ett nytt tillskott till umgänge. Man höll ihop, bildade kotterier - på gott och ont. Antalet 'ensamstående' juniorer var litet. Det var en idyllisk golftid, ett Arka- dien med låga årsavgifter, billig utrustning. Sju klubbor räknades som korrekt antal, inte som ett halvt set. Det fanns inga klubbdirektörer, allt arbete för klubben var ideellt. De som upplevde något köande kunde berätta
Årsskrift 2004 Sida 19
Årsskrift 2004 Sida 20
Årsskrift 2004 Sida 21
Årsskrift 2004 Sida 22
Årsskrift 2004 Sida 23
Årsskrift 2004 Sida 24
Årsskrift 2004 Sida 25
Årsskrift 2004 Sida 26
Årsskrift 2004 Sida 27
Årsskrift 2004 Sida 28
Årsskrift 2004 Sida 29
Årsskrift 2004 Sida 30
Årsskrift 2004 Sida 31
Årsskrift 2004 Sida 32
Årsskrift 2004 Sida 33
Årsskrift 2004 Sida 34
Årsskrift 2004 Sida 35
Årsskrift 2004 Sida 36
Årsskrift 2004 Sida 37
Årsskrift 2004 Sida 38
Årsskrift 2004 Sida 39
Årsskrift 2004 Sida 40
Årsskrift 2004 Sida 41
Årsskrift 2004 Sida 42
Årsskrift 2004 Sida 43
Årsskrift 2004 Sida 44
Årsskrift 2004 Sida 45
Årsskrift 2004 Sida 46
Årsskrift 2004 Sida 47
Årsskrift 2004 Sida 48
Årsskrift 2004 Sida 49
Årsskrift 2004 Sida 50
Årsskrift 2004 Sida 51
Årsskrift 2004 Sida 52
Årsskrift 2004 Sida 65
Årsskrift 2004 Sida 66
Årsskrift 2004 Sida 67
Årsskrift 2004 Sida 68