Loading...
Årsskrift 2004 1
Årsskrift 2004 Sida 2
Årsskrift 2004 Sida 3
Årsskrift 2004 Sida 4
Årsskrift 2004 Sida 5
Årsskrift 2004 Sida 6
Årsskrift 2004 Sida 7
Årsskrift 2004 Sida 8
Årsskrift 2004 Sida 9 greenen brukade saken vara k
lar. "Det var som att ha ett eller ett par handicapslag på varje hål. Jag tränade aldrig närspel" , säger Britt. Men så dåligt som i SM-finalen kan hon inte ha puttat för jämnan, för hur ska man annars förklara att storebror Harry Fakt (mammas efternamn) tog Britt med som partner i Alliansen på Kevinge 1945. I Alliansen spelade prona foursame med amatörer. Harry hade blivit pro hos Ted Roberts. Syskonen vann och Britt minns den tävlingen som en av sina bästa. "Harry var nöjd. Jag gjorde allt rätt utom att jag missade greenen på tolvan." "Jag kände det som om jag svävade och bara kom ned för att slå slagen." Men i mästerskapen var det segt. Inte förrän 1949 kom hon till final i SM igen och då tog han vara på chansen och fick sin första mästerskapstrofe. Britt Karlsson hade slagit igenom. Under de följande åren fyllde hon regelbundet sitt prisskåp med nytt silver. är hon nu ska berätta om någon tävling och inte kommer ihåg året rotar hon runt i skåpet tills hon hittar rätt buckla. Britt berättar att hon var en spelare för de stora tävlingarna. "Hemma kunde jag få stryk av vem som helst, det var som om minsta barn kunde slå mig. Men när det var landskamp blev det ett annat spel." Britts första landskamp var provlandskampen mot Danmark i Falsterbo 1947. "Vi visste att vi måste vinna för att få ha några fler landskamper", berättar Britt. Sverige vann över Danmark både i denna inofficiella match och i den första riktiga landskampen året därpå. "Först var danskorna egentligen för bra för oss. Sedan gick vi förbi och blev istället för bra för dem." Gertrud Ahlberg och Britt Mattsson - klubbkamrater i Stockholms GK som möttes i 1951 års SM-final på Kevinge. Britts eget spel utvecklades också, men utvecklingen gick inte alls så lätt som man tror när man ser hennes resultat från 50-talet. Sanningen är att hon tappade svingen ibland. "Man förstår inte att det är så svårt. Är man korkad?" Inte så sällan hände det att Sveriges golfdrottning slog - schhh, hon vill inte att man säger ordet högt - socket. Det händer fortfarande. När Britt slår ut på nian hemma på Kevinge tar herrarna betäckning på treans backtee. Men även därifrån kan Britt göra par - på nian alltså. ritt berättar att hon inte tränade när hon var som bäst (utom i handboll). "Jag var varit så bra att jag inte har behövt vara seriös." "Jag minns en säsong när jag inte träffade med järnen. Jag slog socket och tafsade bara på bollarna med klubban. Då gick jag ut på rangen och 9
Årsskrift 2004 Sida 10
Årsskrift 2004 Sida 11
Årsskrift 2004 Sida 12
Årsskrift 2004 Sida 13
Årsskrift 2004 Sida 14
Årsskrift 2004 Sida 15
Årsskrift 2004 Sida 16
Årsskrift 2004 Sida 17
Årsskrift 2004 Sida 18
Årsskrift 2004 Sida 19
Årsskrift 2004 Sida 20
Årsskrift 2004 Sida 21
Årsskrift 2004 Sida 22
Årsskrift 2004 Sida 23
Årsskrift 2004 Sida 24
Årsskrift 2004 Sida 25
Årsskrift 2004 Sida 26
Årsskrift 2004 Sida 27
Årsskrift 2004 Sida 28
Årsskrift 2004 Sida 29
Årsskrift 2004 Sida 30
Årsskrift 2004 Sida 31
Årsskrift 2004 Sida 32
Årsskrift 2004 Sida 33
Årsskrift 2004 Sida 34
Årsskrift 2004 Sida 35
Årsskrift 2004 Sida 36
Årsskrift 2004 Sida 37
Årsskrift 2004 Sida 38
Årsskrift 2004 Sida 39
Årsskrift 2004 Sida 40
Årsskrift 2004 Sida 41
Årsskrift 2004 Sida 42
Årsskrift 2004 Sida 43
Årsskrift 2004 Sida 44
Årsskrift 2004 Sida 45
Årsskrift 2004 Sida 46
Årsskrift 2004 Sida 47
Årsskrift 2004 Sida 48
Årsskrift 2004 Sida 49
Årsskrift 2004 Sida 50
Årsskrift 2004 Sida 51
Årsskrift 2004 Sida 52
Årsskrift 2004 Sida 65
Årsskrift 2004 Sida 66
Årsskrift 2004 Sida 67
Årsskrift 2004 Sida 68