Bumsen 1
Gotland Mellan parkeringen och kyrkogården finns
ett vackert fähus. den från norr till söder så nu planerade vi omvänd riktning. Men, precis när vi körde av färjan såg vi en väg in till höger, mot Ryssnäs, som såg lockande ut. Vägen passerade ganska många färister men de flesta hade en sektion med plant underlag. Förmodligen är de i första hand till för gående och cyklister, med grindar som är öppna om det inte går betande djur i hagarna, men det gick dock utmärkt att passera även på mc. Spontanvägen visade sig vara en liten pärla, lagom kurvig och fin beläggning genom typisk gotländsk natur. Ganska snart passerade vi en liten oansenlig skylt som visade till en Engelsk Kyrkogård. De flesta sådana skyltar passeras. Vi ser dem oftast för sent, och det är sällan det kommer en passande vändplats direkt efter. Men här var det något som gjorde att vi faktiskt vände vid nästa lämpliga ställe och körde tillbaka. Efter en kort sträcka på kritvit grusväg kom vi fram till en vacker plats med en alldeles speciell atmosfär. Nere mot havet låg en liten kyrkogård för ett 20-tal sjömän ur den engelska flottan, som miste livet i en koleraepidemi i mitten på 1800-talet. Det visade sig att Fårösund hade varit en flottbas för allierade, engelska och franska, fartyg under Krimkriget. När epidemin bröt ut uppfördes två baracker på Ryssnäs utsida där de sjuka vårdades. Som ofta vilar ett värdigt lugn över platser som den här. Vi var de enda besökarna på platsen och bortsett från vinden och havet var det helt tyst. Vid parkeringen finns bra informationsskyltar om själva händelsen. Sedan krävdes det lite mer efterforskningar i telefonen för att förstå varför det låg en stor flotta på Fårö för ett krig som utspelades vid Svarta havet. Det blev en intressant historielektion. Men också en påminnelse om att det faktiskt inte är så långt från fridfulla Fårö till det krig, åter med Krim i centrum, som pågår idag. Text o foto: Peter Andersson. Bumsen 5 2024 27