Bumsen 1
LOKALA AKTIVITETER EN KVÄLL I TUNNELBANAN D7 UTE
PÅ KONSTÅKNING Stockholms tunnelbana är full av konst. Subtilt och ibland påträngande. Magne Hansen arrangerade en kväll med konstguide och gänget åkte T-bana i konstens kollektiva värld. Bumsen åkte med. TEXT & FOTO: HENNING SVEDBERG D u som åkt i Stockholms tunnelbana kanske har tänkt på att vissa stationer är kantade av märklig design och udda inslag av färgval och föremål som kan kännas malplacerade. Värderingen av allt detta får stå för var och en men för den Maria Andersson åtminstone mig att se vår tunnelbana med andra ögon. Magne Hansen bjöd in till en kväll i konstens tecken. Gruppen som bestod av 24 deltagare samlades på Kungsträdgårdens station och vår Maria lät inte våra konsttörstande sinnen vänta. Hon anmodade oss att vara alerta och ha huvud och kropp med på turen, för här skulle vi vara receptiva och känna in intrycken. En god uppmaning. Det första vi lärde oss att notera var de formspråk och linjer som särpräglar var station. Just Kungsträdgården är dekorerad av konstnären Ulrik Samuelson som med inspiration från de palats, nuvarande och tidigare, som har funnits på platsen. Där syns exempelvis en manlig och kvinnlig torso som tidigare stått på palatset Makalös och i öster på Almstriden i Kungsträdgården som utkämpades 1971. Kultur och historia. Värt att nämnas är att på stationen lever en mycket ovanlig mikrospindel som fascinerar biologer och vad den lever på kan inte så enkelt förklaras då i underjorden. Kanske de livnär sig på plankare och uteliggare? Vi hoppar på tåget och tar oss vidare till Rådhuset som är humoristiskt utsmyckat med detaljer som harmoniserar med platsens historia. Konstnären Sigvard Olsson lät smycka stationen med rotfruktslager, parmar som är ett gammalt hömått, ett skorstensfundament, en vedstapel och korgar 17 samt en 1600-talsliknande portal. Om det sistnämnda funnits vid Rådhuset vet jag inte men nog är det den snyggaste tunnelmynningen i T-banan! Station Stadion är givetvis med ton av idrott och på väggarna kan vi se sköldar från de lag som vann SM-slutspelen de år dessa hölls på Stadion och grannstationen Tekniska Högskolan med vetenskapligt tema. Resan förde oss vidare till T-Cen mellan de olika spårnivåernas olika atmosfärer där en av våningarna helt var fri från reklam. Den andra var som vanligt fullt av färgintensiva sanningshaltsreduscerade anslag om de vettigaste blancolånen och bilder på fantastiska resmål och folktomma palmkantade drömstränder som egentligen är lika proppade som samma station är 0730 en måndagsmorgon. Konsten, däremot, ljuger inte. Inte så bedrägligt i alla fall. världens längsta konstutställning och att strax över 90 av alla de 100 stationerna är individuella konstverk. Kvällen avslutades med en härlig middag på kultrestaurangen Östra Station och när jag kom hem undrade jag om kollektivtouring verkligen är klubbens kärnverksamhet. Tveksamt men umgänge med glada klubbmedlemmar är det verkligen. Inget konstigt i det.