Marknad Örebro 1
I det före detta häststallet på Skoftesta gård ha
r Nemax numer sitt huvudkontor. och pratar. En byggnad som är omgjord till Nemax huvudkontor. Det är varmt och ombonat med kontorsrum och mötesrum helt i glas så man ser rörelsen inne i kontoret. 17 anställda har Nemax men då sitter inte alla på kontoret. Johan och Anki tog över gården på egen hand 1995 och flyttade dit 1996. Nemax startades 1991 men fanns då i samma lokaler på Aspholmen som Bildelskompaniet. – Där hade vi en lastbil som hämtade bilbatterier, starten på företaget var just det att vi åkte runt och hämtade blybatterier. Johan körde lastbilen, jag skötte bokföring och svarade i telefon medan min pappa ägde Nemax. Från början var det också Johan och min pappa som kom på idén till företaget. Men 2002 köpte jag företaget och är nu ägare tillsammans med min son. Hur dök den idén upp? – 1989 kom miljöbalken, sedan kom det en förordning att just bilbatterier skulle tas om hand. Det här var innan man hade börjat sortera så mycket som vi gör idag Man såg att bilbatterier var väldigt skadligt för miljön och man visste att det stod många batterier ute på gårdar och verkstäder. – Ett bilbatteri är det väldigt mycket tungmetaller i och när det läcker ut så är det inte bra för vattnet. På den tiden var det faktiskt Naturvårdverket som startade ett bolag som hette Returbatt AB. Vi blev anslutna till dem som insamlare. En av anledningarna till att man kom på det här var att Bildelskompaniet själva sålde batterier till verkstäder som i sin tur började få en del krav på sig angående de här frågorna. Fram till dess kastade man ner allting i samma container men när dessa verkstäder började gny lite så väcktes en tanke hos Nemax. – Här finns en affärsidé tänkte vi. Vi skulle kunna börja samla in batterier och det var också det vi gjorde 1991. Det fanns ett otroligt stort behov, det stod batterier överallt som hade byggts på under så många år. Det här var även långt före det här med producentansvar. Sånt fanns inte alls då. – Vi blev ganska snabbt en stor insamlare, lite senare kom även Stena Recycling som är en gigant jämfört med oss och som också började samla in batterier. Sen är vi ett antal aktörer som jobbar i den här branschen som vi kallar för avfall- och miljö. Sen har vi utvecklas enormt förstås sedan de tidiga dagarna. Vilka är konkurrenterna? – Konkurrenterna är de stora företagen, Stena Recycling, Ragnsells och till viss del Prezero. Sen är det så att branschen består av väldigt mycket samarbete rent generellt. Det är en balans där vi samarbetar men är samtidigt stora konkurrenter. Förklara lite mer kring det. – Mycket av vår verksamhet bygger på transporter och ibland kan man kanske inte lösa en transport i ett visst geografiskt område, eftersom man inte finns där, då tar vi hjälp av till exempel Prezero, och dem gör likadant med oss. – Sedan är Nemax en av få som är experter på farligt avfall. De andra har en större bredd när det kommer till konventionellt avfall. Det är sådant som inte är farligt, sådant som är brännbart, det är plast, det är skrot, wellpapp och så vidare. Vi jobbar inte med det utan vi jobbar med farligt avfall. Sedan har vi byggt upp mycket tjänster runt det. Så ni har nischat er med andra ord? – Det finns inget bolag som jobbar så starkt och är sådana experter på just allting som har med farligt avfall och allting runt det att göra. Därför får vi frågor av de andra ibland om att utföra tjänster åt dem eftersom de inte har kunskapen. Speciellt åt Prezero där vi har ett samarbete. – Men marknaden består av några giganter och sedan några mindre. Ganska få aktörer faktiskt i en bransch som är under en otrolig utveckling och har så varit under alla år sedan vi körde igång 1991. Så det är jättekul att få ha varit med på det. Det känns som att det gått fort på slutet med miljötänkandet rent generellt? – Jag vet att jag tänkte efter några år att det här med miljö, hur länge kommer det vara intressant? Nu pratar vi om kanske 15 år sedan. Men det som hänt på slutet är ju att det nya ordet hållbarhet har dykt upp och det är verkligen ett brett begrepp. Men där har vi ganska lätt att bygga kommunikation med våra kunder om att jobba hållbart. Hur menar du då? – Det vi gör är ofta en ganska fysisk aktivitet att göra miljön bättre och då blir det direkt väldigt hållbart genom att påvisa det. Det finns mycket rapporteringar som vi jobbar med digitalt. Just digitaliseringen har varit väldigt viktigt 17