Tidningen Energi, nr 7/2018 1
KOMMENTAR Power to the elnät! Trängseln i elnäten
ökar och det är dags att damma av några gamla paroller. Kapacitetsupproret är på gång. sam ordnare på Energiföretagen Sverige. Först kom Elupproret. Orkanen Gudrun hade härjat landet med 42 meter i sekunden innan väderstationen i Växjö kollapsade. 400 000 hushåll fick elavbrott när träden kastades mot elledningarna. Tre veckor senare var fortfarande fler än 10 000 hushåll mörka och kalla. Det här var i januari 2005. Det gick 40 dagar innan den sista strömlösa hade fått sin el tillbaka. Klart att folk var förtvivlade och förbannade. Nätbolagen fick bära hundhuvudet som om det var de uppgradering missriktade skatter och styrmedel. Det ger kraftvärmen en konkurrensnackdel gentemot annan elproduktion och andra uppvärmningsformer, påpekar Energiföretagen Sverige. – Syftet är egentligen inte att straffa fjärrvärmen och givetvis inte att öka kapacitetsbristen men det blir ändå resultatet, berättar Anton Steen. Motsatt effekt Exemplen är många, från förslaget till avfallsförbränningsskatt vars utredning pekar på en motsatt effekt än den regeringen hoppas på, till byggregler, NOx (kväveoxid)skatt och dubbelbeskattning av koldioxiden. – Utöver den långa raden på Boverkets energikrav om köpt istället för använd energi, säger Anton Steen. Prat eller verkstad – I ett sådant läge är det omöjligt för fjärrvärmen att konkurrera trots att det är det billigaste alternativet i längden. Summan av allt detta blir att Det finns planer på att avvveckla flera kraftvärmeverk. Läs mer om det på sidan 38 i vårt tema. investerarna backar ur kraftvärmebranschen. Energipolitiskt blir situationen extra svår då flykten från kraftvärmen inte beror på ett tydligt politiskt motstånd, tycker Anton Steen. – Alla håller ju med om att kraftvärmen är avgörande för ett snedvridande styrmedel har vi den senaste tiden fått rapporter från flera lokala bostadsbolag som genom det statliga bidraget för hyresbostäder fått mångmiljonbelopp i extra ersättning för att välja bergvärme istället för fjärrvärme eftersom bidraget grundar sig resurseffektivt energi system och alla ser behovet av fjärrvärme till konkurrenskraftiga villkor. Under arbetet med energiöverenskommelsen gav alla tummen upp i retoriken så nu framöver är det upp till bevis i praktiken. TEXT: MORTEN VALESTRAND ILLUSTRATION: ERIK NYLUND som ägde vädret. Högafflarna hämtade man hos LRF då bönderna drabbades svårt. Året därpå klubbade riksdagen genom att nätföretag ska kompensera kunder för långvariga strömavbrott. Då började kablifieringen. Luftlinje blev ett skällsord och sedan dess har över 50 miljarder kronor grävts ner. Därför var leveranssäkerheten tio år senare hela 99,99 procent (2016). Och det är ju bra att elen kommer fram även om den ibland är som en rännil i öknen. Efterhand följde elprisupproret och elnätsupproret och Gnosjöupproret och villaupproret och småföretagarna och basindustrin. Elmäklaren Kundkraft kommersialiserade hela upprorskonceptet under mottot Power to the people! Fyndigt värre, medan John Lennon vände sig i sin grav. Det är nu dags att ta upproret vidare. Det räcker inte längre att gnälla på skilda prisområden och dippar i kökslampan. Jordkablar kan inte blåsa ner. Istället är det elnätens igenproppade kapacitet som upprör, trombosen i ortens aorta. De svenska elöknarna breder ut sig, näringslivet torkar ut, elektrifieringen kör förbi och kommunerna kan inte bygga skolor, bostadsområden och kollektivtrafik. ”Det största hindret för att Uppsala ska fortsätta växa är att det saknas kapacitet i regionens elnät,” är ett äkta citat från verkligheten. Trångt, kallade Pöyry det i sin rapport tidigare i år. Det kan därför vara dags att damma av det klassiska upproret. Det finns många paroller att välja mellan: kraftvärmeupproret, fiskalskatteupproret eller varför inte kapacitetsupproret? ”Staten och kapaciteten, sitter i samma båt…” Morten Valestrand Energijournalist Nr 7 2018 Tidningen ENERGI 29 ”De svenska elöknarna breder ut sig, näringslivet torkar ut, elektrifieringen kör förbi och kommunerna kan inte bygga skolor ”