GLAS 1
/ LEDAREN / ”Stad i ljus … ge mig liv där allting
föds på nytt” Tommy Körbergs, ja man kanske inte trots mellostämpeln ska kalla det schlagerdänga, själfulla ballad om ljuset i staden där allting föds på nytt har väl blivit vad som i musikbranschen brukar kallas evergreen. Kanhända talar texten extra mycket till oss på nordliga breddgrader, där ljus säsongsmässigt är en påtaglig bristvara, ja även sett i trånga stadsmiljöer är det inte sällan glest ljusflöde. Oavsett om det är hemma, på jobbet, i skolan, på äldreboendet eller i vilken inomhusmiljö som helst är tillgången på ljus avgörande för välbefinnande och hälsa. Här i Sverige tillbringar vi 90 procent av vår tid inomhus, därmed är dags- och solljustillförseln avgörande för folkhälsan. ” TILLGÅNGEN TILL DAGSLJUS ÄR SÅ PASS VIKTIG FÖR VÅR HÄLSA ATT DEN OCKSÅ REGLERAS I BOVERKETS BYGGREGLER, BBR OCH I ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER. Så här års blir det nästan hallelujamoment varje dag i tacksamhet över det tilltagande ljuset. Det flesta känner sig piggare och gladare i takt med att dagsljuset tilltar. Piggare för att tallkottkörteln, ibland kallad vårt tredje öga, som reglerar sömnhormonet melatonin får extra tillskott av dagsljus. Men vi kan även känna oss piggare humörmässigt av att helt enkelt kunna se, närvara och vara aktiv i vår omgivning längre tid på dygnet. Tillgången till dagsljus är så pass viktig för vår hälsa att den också regleras i Boverkets byggregler, BBR och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Något som talar för en genomtänkt och generös användning av det transparenta byggmaterialet glas i fönster, dörrar, fasader, 4 GLAS 2.2021 balkonger och uteplatser. Samtidigt som hänsyn ska tas till energiåtgång. En utmaning som dagens glas möter med bättre U-värden, ökad transparens och multifunktioner genom effektiva beläggningar som löser ekvationen ljus + energi + komfort = myndigheternas krav och brukarnas behov. Är då framtiden ljus? Megatrender som en accelererande digitalisering, effekter av coronapandemin, klimat förändring, politisk instabilitet, osäkra försörjningskedjor för livsmedel och energi, automatisering etc är kanske oroande. Men det kan ju föra det goda med sig att vi vågar göra saker på oprövade sätt och blir mer öppna för annorlunda lösningar. Klart är i alla fall att vi behöver ändra vårt sätt att leva. Kortsiktigt positivt, och kanske även långsiktigt, för den svenska ekonomin är att tillväxtprognoserna nu skrivs upp rejält. Bankerna och konjunkturinstituten räknar nu med en BNP-ökning på upp till 4,5 procent i år. Så låt oss med ansvar för miljö och varandra se möjligheterna för en positiv utveckling – i nytt hälsosamt ljus. Mikael Ödesjö, Chefredaktör Fotnot: Texten till Stad i ljus är skriven av Py Bäckman.