GLAS 1
”Vi lever i glasåldern – hur gör vi den hållbar?”
De senaste 20 åren har utvecklingen för glas som byggmaterial lett till en drastisk minskning av driftskostnader i byggnader. De ytbelagda (magnetroncoatade) glasen har snabbt förbättrats och fått full utbredning på marknaden. Magnetroncoating startade i Europa för drygt 30 år sedan och innebär att man med avancerad teknik sputtrar (duschar) glasytan med nanotunna skikt med olika metaller för att kunna styra den strålning som faller mot ett fönster. Oskar Storm Text: Mikael Ödesjö — Vi kan räkna in flera positiva effekter av magnetroncoating på glas. Värme vill ta sig ut ur ett rum, den kan komma från radiatorer, möbler, våra kroppar, apparater etc. Det kallas långvågig infraröd strålning. Ett magnetroncoatat energiglas har idag en beläggning som speglar tillbaka 97–99 procent av den strålningen, så väldigt lite energi strålar ut ur rummet, säger Oskar Storm, skandinavisk teknisk expert på Saint Gobain. Energibesparing Istället försvinner energin främst genom konvektion, att argongasen eller luften mellan glasen i isolerrutan faller längs den kalla utsidan och stiger längs den varma insidan. Med treglas-isolerrutor får man dubbla steg för konvektionen. Den minskar kraftigt, särskilt i glastak och om man vänder en magnetroncoating mot varje kavitet, alltså utrymmet mellan glasen. — Energi leds också ut ur rummet genom konduktion. I kanten av glaset leds värme ut genom ramen. Konduktionen är störst i små smala fönster. Ett modernt fönster skall gärna gå upp över två kvadratmeter i yta för att dra full nytta av beläggningen på glaset. När jag började på Emmaboda Glas 1998 tillverkade vi främst obelagda tvåglas- och treglas-isolerrutor. Ett fönster kan idag vara minst tre gånger så stort som då, utan att energiförlusten genom fönstret blir större, säger Oskar Storm. Mer dagsljus trots beläggning De första energibeläggningarna på glas var metalloxider som lades på med något som kallas pyrolys. De finns fortfarande och används i kopplade fönster, eftersom de tål att exponeras för fuktig luft. Den beläggningen begränsar dagsljusflödet mer, medan de allra nyaste magnetroncoatingarna kan höja ljustransmissionen i glasen de beläggs på. En ljus coating som därtill eliminerar glasytans naturliga spegling kan faktiskt åstadkomma det. Att göra fönstren tre gånger större har alltså inte gjort dem mörkare. Högre kvalitet på dagsljuset — Solskyddsglas håller nere temperaturen inomhus genom att spegla eller absorbera solens energi. Mer än hälften av den energin når oss i form av infrarött ljus. Den osynliga energin från solen har dock mycket kortare våglängder än vad till exempel våra kroppar 58 GLAS 2.2021 utstrålar, även när vi har kläder på oss. Ett modernt solskyddsglas skräddarsys för att släppa in det synliga dagsljuset och utestänga det osynliga infraröda. Det innebär i förlängningen lägre spegling i glaset och ofta högre kvalitet på ljuset. Om man befinner sig i bankbyggnaden på Carlsgatan norr om Malmö C ser man ut genom mörka och speglande tvåglas från 1990-talet, ljuset är liksom sterilt. Går man snett över gatan till Café Le Croissant så får man dubbelt så mycket dagsljus. Treglasen där släpper faktiskt inte in mer solenergi, men dubbelt så mycket dagsljus och det nästan helt utan spegling. Glasen för ljusare tider Oskar Storm påpekar att trots de förbättrade energivärdena i glas är kraven i byggreglerna idag så hårda att fönsterytorna krymper. — Därför är det oerhört viktigt att utvecklingen gett mer transparenta glas för att bibehålla dagsljuset, anser han. En annan effekt av mindre fönster är att curtain wall-fasader får allt större täta fält. Dessa fylls fortfarande ofta med glas i dekorativt syfte. — Här kan man fundera på solpaneler – så kallade BIPV (building integrated photovoltaics). Utvecklingen går snabbt och med rätt glasval kan man få skimrande bröstningar för grön energiproduktion, Nationalarenan 3 i Solna är ett utmärkt exempel på detta. Glasets begräsningar i byggskedet Magnetroncoating står för två procent av koldioxidavtrycket i glastillverkning och påverkar inte återvinningsbarheten i materialet. — Tyvärr har utvecklingen inte alls varit lika positiv när det gäller den mängd CO2 som vi bygger in i byggnader med antalet kilo glas. Här har utvecklingen delvis gått åt motsatt håll. GlasbranschförenOskar Storm Magnetroncoating