GLAS 1
Två exempel på BIPV (building integrated photovol
taics). Café Le Croissant Åtgärder för minskat klimatavtryck från planglas. ingen arbetar tillsammans med konsultbyrån 2050 med de här frågorna i projektet ”Vägen till en fossilfri glasbransch”. Jag sitter med i arbetsgruppen och ser flera viktiga frågor att omgående ta itu med, säger Oskar Storm. Ljudreducerande glas Han har noterat att akustisk komfort är väldigt populärt att tala om, för marknadsundersökningar pekar på att människor är villiga att betala för tysta rum. — Men myntets baksida är tyngre glas och därmed högre koldioxidavtryck. Högre krav på akustisk komfort i kombination med byggande nära annan infrastruktur leder till tyngre glas. De tunnaste treglasen väger 30 kilo per kvadratmeter. Skall en fasad klara ett ganska vanligt krav på 40 decibel ljudreduktion väger glasen plötsligt det dubbla. När kraven blir ännu högre rusar koldioxidavtrycket i alla delar av konstruktionen iväg väldigt snabbt, beskriver Oskar Storm. Optimering av glasstorlekar Nästan allt råmaterial för glas tillverkas i storlekarna 3,21 x 6 meter, så kallat jumboformat. När man ritar en fasad idag utgår man ofta från stommen och glasindelningen blir vad den blir. Om man istället utgår från glaset och lägger pussel på det renskurna måttet 3,1 x 5,9 meter kan man spara koldioxidavtryck. — Skräckexemplet här är Sergelhuset i Stockholm vars triangulära fasadstruktur med många olika mått ledde till att hälften av glaset kastades på grund av triangelformen och resten passade dåligt på jumboformatet. När sedan allt fick bytas ut på grund av optiska problem satte den fasaden säkert ett svårslaget svenskt rekord i klimatavtryck, säger Oskar Storm. Han framhåller istället Kineum i Göteborg som ett bra exempel. — Här är måtten mycket större, men väldigt få och helt optimerade efter råformaten, nästan inget glas kastas. Återanvändning av glas Med nuvarande produktionstakt av glas i världen riskerar vi att få sandbrist för glasproduktion om 50 år, och produktionstakten ökar. ”Vi lever i glasåldern – hur gör vi den hållbar?” — Tack ock lov är planglas, likt aluminium, ett helt återvinningsbart material. 1 000 kilo glasskärvor blir 1 000 kilo nytt glas och man sparar 1 200 kilo råmaterial och 30 procent energiåtgång. Samtidigt konstaterar Oskar att gamla kasserade fönster ännu inte blir till nytt glas. Det deponeras eller blir glasflaskor eller glasfiberisolering. — Det är faktiskt så att även produktionsspill från glasförädling går till tillverkning av glasull. Vi måste omdefiniera begreppet återvinning till cirkularitet och utesluta downgrading, annars kommer det vi kallar glasåldern att bli en kort parentes i historien, poängterar han. Vägen mot en fossilfri glasbransch Konsultgruppen 2050 har på uppdrag av Glasbranschföreningen och Svensk Planglasförening tittat på nödvändiga åtgärder och gjort en så kallad back-casting av en tänkt utveckling mot en fossilfri glasbransch. Trots tuffa tag är det svårt att med de tekniker vi känner till idag uppnå klimatneutralitet. — Först måste vi så klart titta på att minimera transporter och att göra dessa fossilfria. Det är viktigast för servicemarknaden, där ganska små och skrymmande volymer kan fraktas långt. Men för helheten är det bara en början, lågt hängande frukter brukar det kallas i det här sammanhanget, (se de tunna ljusblå och bruna linjerna i grafiken ovan). — Om vi kan utnyttja råformaten bättre och nå det smått utopiska målet att halvera skärspillet så ger redan det en viktig effekt, (det mörkblå fältet). Om vi samtidigt kan använda planglasets potential för oändlig återsmältning och se till att minst 20 procent av råvaran i glastillverkningen är återvunnet ”end-of-life”, så tar vi det enskilt viktigaste steget mot en koldioxidfri glasbransch, (det orangea fältet). — De övriga ljusblå, rosa, gula och gröna fälten handlar om grön el och att ersätta naturgas med vätgas i smältprocessen. Men vi måste fokusera på det vi i byggbranschen kan påverka och där finner vi ljudreduktion, storleksoptimering och cirkulär användning av planglas. Frukterna hänger högt, men vi måste bums och genast börja bygga strukturer för att plocka dem, avslutar Oskar Storm. / GLAS 2.2021 59