Förnybar Energi 1
SVAF får stöd av Sportfiskarna och Vattenmyndighe
ten… För varje månad som går ökar förståelsen, och den politiska viljan att ta ansvar, för den verkligt stora, överställda miljöfrågan, klimatet. Därmed ökar gradvis insikten om att den stora frågan handlar både om ”orörd natur och fritt rinnande rent vatten” och ”mera kretsloppsenergi (läs: förnybart genererad el) för att rädda klimatet på vår jord”. Allt fler nationer – inte minst den svenska – efterfrågar därför samtidigt både mera förnybar el och uthålligt någorlunda ”opåverkad” natur. Om vi ska klara både och krävs initiativ och incitament för detta, inte minst på vattenkraftens område. Därför inledde SVAF för 2 ½ år sedan ett resonemang med vattenmyndigheterna och med Sportfiskarna om att nyttja det redan etablerade elcertifikatsystemet för att få fart på den småskaliga vattenkraften och lokala miljöåtgärder till förmån för fria passager för det vattenlevande. Syftet var att komma bort från det blockerande ställningskriget, som mera gynnat konsulter och media än pålitlig energiförsörjning, klimat och lokalmiljö. Idén var att utnyttja verksamhetsutövarnas i den småskaliga vattenkraften intresse för, och kunskap om, den lokala vattenmiljön för att med modern kunskap få till stånd åtgärder i vattendraget med samverkan, initiativ och frivillighet som ledord i stället för tvång, konfiskation och konfrontation. Kort sagt en modernisering av synsättet till förmån för energi, klimat och lokalmiljö. SVAF har därför vid en uppvaktning i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott i våras framfört idén att man borde tilldela en ny certifikatsperiod till de småskaliga vattenkraftverk som själva, där det finns sakligt behov och är lämpligt, väljer att anlägga omlöp, fisktrappa eller motsvarande, samt förenkla tillståndsprocessen radikalt för sådana projekt. Vi har mot den bakgrunden varit engagerade i Miljö- och jordbruksutskottets rapport ”Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft – En uppföljning” samt aktivt medverkat i Riksdagens motsvarande offentliga utfrågning 2011-1004, varvid vi ånyo framfört förslaget. Nu har också det inträffat att en Vattenmyndighet (Västerhavets) intresserat sig för möjligheten att tilldela elcertifikat för att stimulera restaureringsåtgärder i vattenmiljön vid småskaliga vattenkraftverk, och vid utfrågningen 4 oktober framförde Sportfiskarna i princip samma förslag och har därmed ”krokat arm” med sin traditionella motståndare. Utskottet ansåg att utfrågningen har ett allmänt intresse och har därför publicerat den i tryckt form och elektroniskt (den senare finns på riksdagens webbplats). Det är ännu alldeles för tidigt att ropa hej, men i bästa fall innebär det inträffade ett genombrott. Håll tummarna för miljön och för framgång för den småskaliga vattenkraften! I det fortsatta arbetet med att föra frågan framåt genom Näringsutskottet och Miljöoch jordbruksutskottet har ett omfattande skriftligt material ingivits till utskottens ledamöter liksom till våra närings- och miljöministrar (Lena Ek, då i sin egenskap av EU-parlamentariker, medverkade vid seminariet i anslutning till SVAF:s föreningsstämma i våras). Läs nedan ett par av breven som därvid spelat en roll. Lars Rosén. Lars Rosén, ordförande SVAF 4/2011 förnybar energi 11 Till Riksdagen, Miljö- och jordbruksutskottet 2011-11-22 ”… Vårt mål är att inom det rimligas gräns bidra till de förbättringar i den biologiska mångfalden som kan göras. Vi har förståelse för de motsättningar som funnits mellan traditionella miljöoch fritidsfiskeintressen och vattenkraften, främst grundade på utvecklingen av storskaliga kraftverk med dämning, torrfåror och reglering, och de övertoner som därför stundom använts i opinionspåverkande syfte. Däremot är det sant att all mänsklig aktivitet och utveckling kan sägas påverka naturen, på olika sätt och oavsett det gäller jord- och skogsbruk, industriell utveckling, infrastruktur eller urbanisering. Vår erfarenhet är också, att visserligen har våra anläggningar påverkat landskapet i hundratals år men för den skull är livet inte utarmat i de vattendrag vi brukar, och det finns exempel på hur fiskevårdsområden inte vill öppna för uppvandrande fisk och/ eller signalkräfta, eftersom stationär öring och flodkräfta skulle slås ut. Mot den bakgrunden gläds vi åt att vår syn delas av allt fler, nämligen att det inte handlar om antingen förnybar el från vattenkraft eller god miljö utan istället både och. Småskalig vattenkraft har oftast ett utmärkt samarbete med andra lokala intressenter kring vattendragen och vi välkomnar den invit till samarbete som Sportfiskarna nu centralt presenterat. Det gäller att arbeta ”glokalt” och ge positiv global påverkan genom lokala lösningar. Sverige har goda förutsättningar att bidra till att bromsa upp koldioxidutsläppen och klimatförändringen. …” Lars Rosén, ordförande SVAF