Förnybar Energi 1
Energismarta småhus Hur man skaffar ett smart hus
får man reda på i Holger Gross bok ”Energismarta småhus”. Boken är liten och nätt i formatet och de 110 sidorna är späckade med information kanske främst för den som vill bygga nytt. Handboken är skriven för privatpersoner, men riktar sig även till arkitekter och ingenjörer. Det finns gott om exempel på hur man kan beräkna energiförbrukning och hur man bör konstruera väggar och golv med bra isolering och välja fönster med bra u-värde. Ett kapitel handlar om solfångare och hur man räknar på investreringskostnader och förväntad produktion. Det finns även ett kapitel, som tar upp annan typ av uppvärmning, t ex värmepump och pelletspanna. Författaren är även mycket positiv till fjärrvärme, eftersom det ger ganska lite utsläpp. Han talar sig också varm för små vindkraftverk, som dock har den nackdelen att de måste vara minst 30 meter höga för att kunna bli lönsamma. Det är tyvärr inget för det vanliga radhusområdet alltså. Man kan också läsa om familjer, som har byggt energismarta hus. Det mest kända exemplet är kanske villa Gustavsson, men man kan även läsa om Lindåsradhusen utanför Göteborg och Villa Åkarp utanför Malmö. Det sistnämda huset är ett så kallat Plusenergihus, som genererar mer energi under ett år än det förbrukar. Det är extremt lufttätt. Huset tillhör en doktor i byggnadsfysik vid Lunds universitet. Ett avsnitt i boken handlar om vikten av ventilation i den här typen av hus för att undvika problem med fukt och mögel. Det är speciellt viktigt att känna till särskilt som Boverket nyligen har reviderat byggreglerna i riktning mot lufttäta och välisolerade klimatskal. Vi får reda på att det i Schweiz, Österrike och Tyskland nu finns mer än 13 000 passivhus och att antalet hela tiden ökar. Samma trend råder i USA. Det är en obetydlig merkostnad att bygga ett passivhus, enligt författaren, och han menar att man får igen utgifterna senare i form av energibesparingar. Byggkostnaden för ett passivhus är ett par procent högre än för ett vanligt hus. Boken innehåller även regler och normer för passivhus och det finns gott om länkar till relevanta myndigheter. Det finns t ex krav på att man måste anlita en certifierad energiexpert för att få en energideklaration. En lista över certifierade energiexperter finns hos Boverket. De krav, som måste vara uppfyllda för att ett 24 förnybar energi 4/2011 hus ska få benämnas som passivhus finns på www.energieffektivabyggnader.se. Holger Gross tipsar även om att man kan få mer information om passivhus på www.passivhuscentrum.se Boken kostar 248 kr Sök på ”Energismarta småhus” för beställning. Christina Hansson Anpassning av kriterierna till Sverige De svenska kraven utgör en frivillig standard och de har utarbetats av FEBY, forum för energieffektiva byggnader. Kraven har anpassats till strängare klimat. Passivhus Termen passivhus började användas i Sverige kring senaste sekelskiftet. Passivhus är ett registrerat varumärke, som inte får användas om inte kraven för passivhus är uppfyllda. Internationell definition 1989 Ett passivhus är en byggnad för vilken termisk komfort kan uppnås endast genom förvärmning eller förkylning av det friskluftstillskott som krävs för god inomhuskvalité, utan behov av återcirkulerad luft. Det finns internationella kravkriterier för passivhus: • Specifik energianvändning ≤ 15 kWh/m2 • Lufttäta och välisolerade klimatskiljande konstruktioner, U ≤ 0,15 • Sydorientering för utnyttjande av solenergi • Energieffektiva fönster och ytterdörrar, U ≤ 0,8 • Lufttäthet ≤ 0,6 luftomsättningar per timme vid ± 50 Pa • Värmeåtervinning av frånluft, verkningsgrad ≥75 % • Energieffektiva hushållsapparater, lägst Energiklass A • Passiv förvärmning av tilluft samt ev. jordvärmeväxlare, kan fungera även vintertid vid utetemperaturer ≥ + 5 °C Kraven för passivhus syftar till att minimera behovet av tillförd effekt för uppvärmning (inkl. tappvarmvatten) och drift el. Önskad termisk komfort ska kunna erhållas genom distribution av värme via hygienluftflödet och kompletteras med frivärme från människor, belysning, apparater och elektronik. Det ställs även kompletterande krav på resurseffektivitet. Det är även viktigt att högt ställda innemiljökrav uppfylls. Ingen komfortkyla ska behövas. Effektbehovet beräknas enligt en formel: Södra zonen: Pmax = 12 W/m2 * A temp + garage Mellersta zonen: Pmax = 13 W/m2 * A temp + garage Norra zonen: Pmax = 14 W/m2 * A temp + garage A = golvarea i m2 P = effekt i W Luftläckning genom klimatskalet får maximalt vara 0,31 l/s*m2 A Byggnaden måste ha fönster med ett verifierat U-värde av högst 0,9 W/ m2 *K U-värdet är ett mått på hur väl en byggnadsdel isolerar mot värmeförluster. Enheten för u-värdet är watt per kvadratmeter. Fönster säljs i klasserna A-G. A fönster har högst effektivitet (0,9 W/m2), vilket är det som krävs för passivhus. Uppgifterna till faktarutorna är hämtade från energismarta hus och www. energismartabyggnader.se. RECENSION