Förnybar Energi 1
marknaden, där reformeringar och avregleringar ge
r storskalighet fördelar. Vi måste försvara värdet av vår småskaliga sektor inriktad mot förnybar energi och det kräver ständigt ökade resurser. Vilka är då våra största utmaningar? Jag vill nämna några. Det pågår en jakt på energikällor för att tillfredsställa energibehovet hos jordens ökande befolkning, vi passerade för en månad sedan sju miljarder, och denna energijakt hotar nu allt fler känsliga områden, till exempel Arktis. De förnybara energikällorna är kretsloppsenergi och tär inte på jordens ändliga energiresurser. Småskaligheten ger fler arbetstillfällen per producerad kilowattimme, en mycket viktig faktor i dagens samhälle. Det finns i samhället dålig energikunskap och en dålig förståelse för det som ligger bakom ”två hål i väggen”, småskaligheten sprider energikunskap på gräsrotsnivå. De småskaliga energiformerna utgör en utmärkt sektor för entreprenörsinriktade människor, som genom sin verksamhet känner att de gör samhällsnytta, en meningsfull verksamhet som bidrar till ett hållbart energisystem. Sist men inte minst, bidrar förnybar energi till att minska växthuseffekten, där det florerar en mängd vilda påståenden om olika energislags ”klimatneutralitet”. Inget energislag är klimatneutralt, men elproduktion från sol, vind och vatten är i detta sammanhang överlägsna, och om vi inte kan skapa förståelse att så är fallet får vi en sämre värld. Det finns idag organisationer som skapats enbart för att motverka vind- och vattenkraft och vi har en viktig uppgift att korrigera felaktiga påståenden från dessa organisationer. Det känns för mig som ordförande i SERO mycket tillfredsställande att de tre föreningarna har funnit nya samarbetsformer och att vi har ett fungerande redaktionsråd nu när tidningen går in i en ny och expansiv fas. Orosmolnen på himlen är vår ekonomi och att mång av de gamla föreningskämparna snart behöver lämna scenen. Finns nya krafter som är beredda att inträda på denna intressanta framtidsscen? Christer Söderberg Ordförande i SERO 4 förnybar energi 4/2011 Vattenkraftpengar skapar välfärd Den 11 augusti 2011 handlade radioprogrammet Kluvet land om Bygde, en liten kommun i Norge, som lever gott på vattenkraften. I Norge lever en större andel av befolkningen på landsbygden än i Sverige och landsbygdsfrågor har stor prioritet. Bygde tätort har 300 invånare. Det är en rik kommun. Biblioteket dignar av böcker. Det finns en välutrustad vårdcentral, som fungerar som lasarett, och ett fint äldreboende. Det nya gymmet och simhallen har fritt inträde. Skolorna är moderna och barnomsorgen är gratis. Allt bekostas av kommunen. Kommunens pengar kommer från de tre dammar som finns mellan fjällsluttningarna. De byggdes för trettio år sedan. Alla som bodde i närheten fick flytta då. Det gällde en hel by. Idag ger intäkterna från vattenkraften 80 miljoner om året. 75 procent av kommunens intäkter är vattenkraftpengar. Utmärkande för Norge är att det råder politisk enighet om att en del av vattenkraftspengarna ska gå tillbaka till landsbygden. Vattenkraftkommunerna har råd att vara stora arbetsgivare och man har stora möjligheter att satsa på turismen. Runt Bygde finns det t ex flera mil skidspår. Vinfrid Ellingsen är framtidsforskare vid universitetet i Trondheim. När han intervjuas i programmet säger han att landsbygdsfrågorna är viktigare i Norge än i Sverige. Det finns ett slags nationalromantik. En stor del av den norska identiteten är knuten till landsbygden och till fjällen och fjordarna. Ett annat utmärkande drag för normännen är att de vill kunna producera sin egen mat. Jordbruksstödet är därför högt. Man vill att det ska finnas norrmän över hela landet. Det är viktiga skäl till att vattenkraftspengarna går tillbaka till kommunerna. Grannkommunerna är naturligtvis avundsjuka på Bygde. Det kommer att ske en viss omfördelning av pengarna från vattenkraften och Bygde kommer att få mindre. Föreningen Svenska vattenkraftkommuner menar att vi har mycket att lära av Norge. Föreningen arbetar för att Sverige ska få ett liknande system som det norska. I Norge ses det som en självklarhet att de som har släppt till sina forsar ska få del av intäkterna. Pengarna ses som en kompensation för att fisket har försämrats. Många norrländska politiker driver frågan om återbäring från vattenkraften och hade stöd av Centerpartiet på riksnivå, men senast vid riksstämman i Åre avvisade stämman förslaget att ge kommunerna en vattenkraftpeng. Christina Hansson LEDARE