Förnybar Energi 1
2011-12-06 Jordfyllningsdammar Jordfyllningsdamme
n är en vanligt förekommande kraftverksdamm i Sverige. Haverier är sällsynta och det är ovanligt med allvarliga olyckor. Men om något sker är dammägaren strikt ansvarig. Sverige har i internationell jämförelse varit förskonat från stora dammolyckor även om det förekommer. Hösten 2010 inträffade två uppmärksammade dammhaverier i Granö och Hästberga kraftverk i södra Sverige. Granös kraftverk i Mörrumsån i Kronobergs län drabbades av ett haveri 28 september. Orsaken var att ett galler sattes igen av löv vilket gjorde att dammen till slut brast. Inga skador uppstod på miljö eller för boende i området. Hästberga kraftverk i Helgeån i Skåne drabbades av ett haveri 7 november. Orsaken var överdämning som samverkade med andra faktorer. Konsekvenserna av dammbrottet blev lokala med en rasad bro och översvämningar. Gemensamt för det båda fallen var att ingen människa kom till skada och att de i båda fallen handlade om brott i fyllningsdammar. Bakomliggande orsaker Av Sveriges alla 10 000 dammar används cirka 2 000 för vattenkraftverk. Många av dem är av typen fyllningsdammar. Fyllningsdammar kan även i delas in i undergrupperna stenfyllningsdammar och jordfyllningsdammar. Jordfyllningsdammar som är mycket vanligt förekommande för kraftverk och framförallt de mindre kan varierar stort. Från de äldre dammarna som ofta består av endast ett eller ett fåtal material till de mer moderna som byggs upp av olika material med olika funktioner. Funktioner som att täta, stödja med mera. Haverier för fyllningsdammar kan delas in i de tre grupperna Inre erosion där ett läckage uppstår inne i dammkroppen, överströmning när vattnet strömmar över dammkroppen och för bort material samt övriga händelser där dammkroppen ger efter på grund av trycket från vattnet. En genomgång av 14 700 dammar högre än 15 meter gjord av ICOLD, International Commission on Large Dams, visar att 0,7 procent av alla dammar rasar. Vanligaste orsakerna är överströmning och inre erosion. Statistik från USA specifikt 14 förnybar energi 4/2011 Genomskärning av en fyllnadsdamm. Källa: Svensk Energi. för fyllningsdammar bekräftar att just inre erosion och överdämning är de två vanligaste orsakerna. Åtgärder Om ett dammbrott inträffar är ägaren strikt ansvarig för konsekvenserna. Det finns alltså all anledning för dammägare att förutom följa de regler som finns även se om ytterligare kan göras. Om ett dammbrott väl inträffat är det inte mycket man kan göra mer än att försöka lindra konsekvenserna. Däremot finns det en mängd förebyggande åtgärder att ta till som egenkontroll, extern expertis, kontrollutrustning och förstärkningar. Ytterst är det lagarna som styr arbetet med dammsäkerhet och där framförallt Miljöbalken. Myndigheterna skriver förordningar och utför tillsyn av arbetet med dammsäkerhet nationellt genom Svenska Kraftnät, Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt lokalt genom länsstyrelser och kommuner. Som dammägare behöver man utföra egna kontroller enligt en checklista, mäta vattennivån och låta en extern besiktningsman regelbunden kontrollera dammsäkerheten där allt dokumenteras. Baserat på insamlad dokumentation kan man sedan låta en av Svenska kraftnät godkänd besiktningsman göra en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering. Dammägarna ska också känna till konsekvenserna av felfunktioner i dammen och använda verktyg för att lindra konsekvenserna vid ett eventuellt haveri. Till stöd för dammägarens arbete med säkerhet har Svensk Vattenkraftförening för sina medlemmar låtit ta fram en policy, ett ramavtal för dammförsäkringar och besiktningsprotokoll. Utredning om dammar På uppdrag av regeringen har Svenska kraftnät skrivit en rapport Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet som redovisades 2010. Svenska kraftnät anser att dammsäkerheten behöver utvecklas och att nuvarande system för dammsäkerhet inte motsvarar de krav på säkerhet som samhället i dag måste ställa. Något som framförallt gäller vid brott i dammar som förutom fara för många människors liv och hälsa, skulle kunna förorsaka allvarliga störningar i samhällsviktiga verksamheter. Regeringen tillsatte 2011 en utredning om statliga insatserna för dammsäkerhet (Dir. 2011:57). Utredningen som pågår ska vara klar senast juni 2012. Avsikten är att stärka tillsynen av dammsäkerheten, särskilt avseende de dammar som i händelse av dammbrott förutom fara för många människors liv och hälsa, skulle kunna förorsaka allvarliga störningar i samhällsviktiga verksamheter. I uppdra