Förnybar Energi 1
Domen överklagades men innan MÖD avgjort ärendet
slöts i juni i år en överenskommelse mellan å ena sidan Lerum Fjärrvärme och Lerums kommun och å andra sidan länsstyrelsen, Kammarkollegiet och Naturvårdsverket. Den innebär att en fiskväg skall anläggas, att kostnaden i allt väsentligt bärs av staten genom länsstyrelsen och att staten genom Naturvårdsverket ersätter den förlust som förbitappningen innebär med en engångssumma på 7 Mkr. MÖD har sedan i sin dom i november fastställt denna överenskommelse. Även i detta fall har domstolarna genom att följa lagen tvingat den vanliga trojkan till reträtt och i stället medverkat till en lösning som på ett rimligtvis balanserar alla de intressen som är förknippade med det flödande vattnet. De närmaste månaderna kommer det sannolikt flera domar i mål liknande dessa båda, som vi återkommer till i kommande nummer. Fastighetsskatten Fastighetsskatten har under några år stigit dramatiskt och risken är stor att ökningen fortsätter. Efter taxeringen 2013 kan skatten ha ökat tiofalt på tio år! Skatten beräknas som skattesatsen x kraftverkets riktvärde. Skattesatsen har stegvis höjts från 0,5 till 2,8 %. Någon ny höjning verkar inte planeras men heller inte någon sänkning. Däremot kommer med största sannolikhet riktvärdet att höjas kraftigt i den kommande fastighetstaxeringen 2013. Beräkningen av det enskilda kraftverkets riktvärde, som skall återspegla ett marknadsvärde, är minst sagt komplicerad. Utgångspunkten är ett tänkt s k normkraftverk beläget mitt i Sverige, byggt 1955 och med en årsproduktion på 500 GWh. Med hjälp av en mycket invecklad formel räknas sedan det enskilda kraftverkets riktvärde fram där hänsyn tas till var kraftverket ligger, hur stort det är och hur produktionen fördelar sig över dygnet, veckan och året. Under detta år har en arbetsgrupp med företrädare för skatteverket, lantmäteriverket, Svensk Energi och ett antal energiföretag försökt förenkla fastighetstaxeringen, dvs beräkningen av riktvärden. Under hösten har också SVAF deltagit. Under arbetets gång har framkommit sådana uppgifter om hur drift-, underhålls- och reinvesteringskostnaderna skiljer sig åt mellan stora och små kraftverk att man måste ifrågasätta om den formel som används tar tillräcklig hänsyn till storleksskillnaderna. SVAF har därför krävt nya beräkningar särskilt inriktade på de små kraftverken. Den faktor som beaktar hur produktionen är fördelad i tiden vill arbetsgruppen – med goda argument bakom – förändra så att den baseras på hur mycket det enskilda kraftverkets produktion är värd i förhållande till om den hade betalats med ett svenskt genomsnittspris. För de stora kraftverken har gjorts beräkningar byggda på timvärden fem år tillbaka. Resultatet är att det nya enklare sättet ger i stort sett samma resultat som det gamla svårbegripliga. För att förenkla för de små kraftverken skall dessa i stället för att behöva tillhandahålla fem års timvärden kunna använda schablonfaktorn 0,95. Faktorn är att så lågt satt att den innebär en lägre skatt för i stort sett alla SVAF:s medlemmar. Undantagen är ca 20 kraftverk där 0,95 är aningen högre än vad man har i dag. Dessa kraftverk kommer dock ha rätt att i stället för schablonen använda sig av timvärdeberäkningen. Att dessa ca 20 kraftverk ligger under 0,95 beror med största sannolikhet på felaktigheter i den nuvarande formeln, felaktigheter som hur som helst kommer att rättas till genom övergången till timvärdeberäkningen. Därför kommer med stor sannolikhet också de ca 20 kraftverken att i slutändan tjäna på schablonfaktorn 0,95. För säkerhets skull har dock SVAF har krävt nya beräkningar särskilt inriktade på de små kraftverken också på denna punkt. Att sätta mig in i hur formeln för att beräkna riktvärdet fungerar och sedan förstå vad de diskuterade förändringarna innebär för de små kraftverken, är en av de svåraste uppgifter jag haft på flera år. Positivt är dock att SVAF bemöts med intresse och respekt från såväl den övriga branschen som myndigheterna. Medlemsavgiften I januari kommer fakturan med 2012 års medlemsavgift. Ett enhälligt årsmöte beslöt i maj att medlemsavgiften är 300 kr (studerande 150 kr). För kraftverksägare förblir den fasta serviceavgiften 100 kr medan den rörliga höjs till 0,29 öre/kWh. För branschföretag är serviceavgiften 1.000 kr. Det innebär ca 300.000 kr i ökad intäkt för föreningen och skall i första hand användas för att förstärka de personella resurserna, framför allt i det politiska arbetet och kommunikationen med olika grupper. Trots att styrelsen lägger allt mer (obetald) tid på föreningens angelägenheter och trots att vi använder andra personer för olika uppdrag så räcker tiden inte till utan vi måste få in fler som arbetar åt föreningen på arvodesbasis. Det är främst kontakter med allt fler myndigheter, departement, partier, utredningar, andra organisationer, bevakning av konferenser o d som tar allt mer tid. Europeiskt samarbete Ett par dagar i slutet av november hade Sverige och SVAF besök av Marko Gospodjinacki, ordförande i ESHA (European Small Hydropower Association). Efter ett turbulent 2010 har nu ESHA:s situation stabiliserats ekonomiskt och personellt. För att stärka verksamheten överväger ESHA att utvidga samarbetet med branschens leverantörer liksom med den storskaliga vattenkraften. ESHA arbetar i första hand med att tillvarata den småskaliga vattenkraftens intressen i olika EU-sammanhang, i andra hand med att dra i gång EU-finansierade utvecklings- och forskningsprojekt. Liksom i Sverige är den ensidiga tolkningen av EU:s vattendirektiv ett stort bekymmer. I september anordnades i Bryssel en stor konferens om hur EU:s energi- och vattendirektiv kan/bör/skall avvägas mot varandra. Uppseendeväckande men inte så överraskande var konferensen upplagd så att mot 20 företrädare för energiintressena stod tio gånger så många miljöföreträdare, mot programmets två talare för energiintressena stod tio gånger så många för miljöintressena. Trots detta verkar det som om ESHA:s och Eurelectrics representanter lyckades få stopp för idén att dela in varje land i områden där vattenkraft är tillåten respektive förbjuden (go, non go). I stället skall varje plats prövas på sina egna meriter. Sista ordet är minst av allt sagt när det gäller de två EU-direktiven. EU-kommissionen har just beslutat att finansiera ett nytt ESHA-projekt, Restor, där SVAF är en av deltagarna. Syftet är att i varje land få fram några exempel på framgångsrik upprustning av gamla, oftast nedlagda anläggningar som kan tjäna som modell för andra liknande projekt. Mer om detta i kommande nummer. Thomas Sandberg har vattenkraftverk i Alsterån i östra Småland, är ledamot av SVAF:s styrelse och professor vid KTH 4/2011 förnybar energi 13