Omtanke 1
AKTUELLT Stor andel klagomål från unga Alexandra
Pascalidou aktuell med ny bok om papporna ”Var jag än talade om ”Mammorna” fick jag alltid samma fråga: Men var är papporna? I hela mitt liv har jag undrat var papporna håller hus. Inte minst min egen”, säger Alexandra Pascalidou om sin nya bok. ”Därför vill jag ge dem ordet. Låta dem själva berätta om faderskapet, frånvaron och förlusterna, flykten och maskuliniteten. Om våldet som löper som en röd tråd från hemmets trygga vrå till blodpölen på gatan. Om fängelseceller och förlossningar, knarkleveranser och krigsminnen. Jag möter de som stannade och de som stack, de som svek och de som aldrig slutar strida för sina barn”. Alexandra Pascalidou talar om sin nya bok ”Var är papporna?” som är uppföljaren till hennes Augustprisnominerade bok ”Mammorna” och utgiven på Mondial förlag. Ska kartlägga mäns utsatthet Jämställdhetsmyndigheten får ett regeringsuppdrag att kartlägga förekomsten av mäns utsatthet för våld i nära relationer. Regeringen vill också veta hur behovet av olika insatser till män ser ut, som till exempel skyddat boende. – Våld i nära relationer är ett enormt stort samhällsproblem, och regeringen växlar upp arbetet med att bekämpa och förebygga detta. Även om större delen av det dödliga våldet begås av män mot kvinnor, förekommer det också att män utsätts för våld av en partner eller före detta partner. Genom att kartlägga och analysera behovet av insatser för just denna grupp brottsoffer ökar vi förmågan att hjälpa våldsutsatta. Samhällets stöd och skydd ska självklart vara tillgängligt för alla våldsutsatta, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. En plan för hur kartläggningen och analysen ska genomföras ska redovisas den 1 december 2023. Uppdraget som helhet ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 38 | www.ssil.se Unga vuxna som klagar på vården av psykisk ohälsa är ofta missnöjda med övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin, långa väntetider och vårdpersonalens bemötande. Det visar en ny analys från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Patientnämnderna (PAN). IVO och PAN:s analys baseras på inkomna klagomål under 2022 som rör unga vuxna (18-29 år) som söker vård för psykisk ohälsa. Syftet med analysen har varit att granska klagomål som rör övergången mellan barn- och vuxenvården samt att belysa vilka problem som unga vuxna upplever med vården för psykisk ohälsa. Resultatet av analysen visar att en tredjedel av de klagomål från unga vuxna som IVO fick under 2022 gällde vård för psykisk ohälsa. Motsvarande andel för PAN var mer än en fjärdedel. Flera klagomål rör patienter som upplevt att vårdpersonalen inte tagit deras situation på allvar och att de fått vänta för länge på vård. Långa väntetider kan leda till att patienterna mår ännu sämre. Ungefär en fjärdedel av de klagomål som IVO fick under 2022 rörande vård för psykisk ohälsa gällde patienter som led av allvarlig psykisk ohälsa, exempelvis självskadebeteende eller självmordsförsök. Patienter som tidigare utfört självmordsförsök är en riskgrupp. Det är därför synnerligen viktigt att unga vuxna med självmordstankar, eller som tidigare har utfört självmordsförsök, tas på allvar inom vården så att rätt insatser kan sättas in i tid. För att en patient ska känna sig trygg behövs kontinuitet i vården. Därför bör övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin vara så snabb och smidig som möjligt. Analysen visar att unga patienter ofta erfar en ofrivillig paus i behandlingen på grund av en bristande samverkan mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Exempel från PAN: ”Patienten har uppsökt psykiatrin ett flertal gånger men trots självmordsförsök i närtid skickats hem inom ett dygn. Närstående är oerhört oroliga och upplever stor maktlöshet.” Flera klagomål rör patienter som upplevt att vårdpersonalen inte tagit deras situation på allvar. Foto: Getty Images Fler samtal om psykisk ohälsa och väntan på BUP Under sommarlovet har Bris tagit emot fler samtal än någonsin. Främst är det samtal om allvarlig psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Samtalen till den nationella stödlinjen Bris har ökat med nio procent denna sommar jämfört med förra året. Framför allt är det samtalen om allvarlig psykisk ohälsa som ökat mest. Under sommaren har många samtal handlat om självdestruktivitet, ångest och självmord, men även om barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). – För barn som inte mår bra är vardagens rutiner och tillgängliga stödinsatser viktiga. Under sommarlovet försvinner rutinerna kring skola och fritidsaktiviteter, och samhällets stödinsatser blir mer svårtillgängliga. Samtalen om BUP har både handlat om barn som har en pågående utredning eller behandling, och barn som väntar på en första tid. Pausen och väntan är svår och under den tiden behöver barnet stöd, säger Nils Grönroos, kurator på Bris. I samtalen med Bris berättar barn även om en sommar som har blivit mer ensam och tråkig än vad barnet tänkt. Samtalen om ekonomisk oro, vänner och fritid har ökat jämfört med förra sommaren och barn berättar om att inte har pengar att följa med vänner och göra saker. En del barn berättar även om att föräldrarna bråkar mer om pengar och att det är jobbigt att vara hemma. FOTO: THRON ULLBERG