Omtanke 1
12:20-13:20 VALBART PASS 3 LUNCHPAUS FÖR DIG SOM
VALT 2: LUNCHPASSET. 3A Omotiverade skillnader i socialtjänsten – hur ser det egentligen ut? Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har undersökt omotiverade skillnader i 1300 förstagångsutredningar enligt arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC) inom äldreomsorg, socialpsykiatri och LSS-verksamhet. • Hur utreds och bedöms mäns respektive kvinnors behov av stöd från socialtjänsten? • Hur delaktiga är personerna själva i utredningen? • Vad är viktigt att tänka på för att framtidens socialtjänst ska bli mer jämlik? Eva Hagbjer, utredare, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 3B Att gå vidare från utmattning och att förebygga och hantera återfall • Praktisk kunskap om hur kvardröjande symtom och återfall kan förebyggas och hanteras med hjälp av ACT och KBT • Vad är utmattningssyndrom och hur ser vägen ut ur utmattningssyndrom • Vad säger forskningen? Giorgio Grossi, författare, beteendevetare, docent i medicinsk psykologi och leg. psykoterapeut, Stressmottagningen i Stockholm 3C Kommunens roll för att underlätta nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden • Så arbetar Stockholms stads Etableringscentrum med tidiga insatser • Vikten av att erbjuda ett samlat stöd genom Welcome house • Att tillsammans med berörda myndigheter och samarbetspartners nå snabba och hållbara resultat Lotta Lindberg, enhetschef, Stockholm Stad Arja Kallo, biträdande verksamhetschef, Stockholm stad 3D Umgänge – för barnets bästa? När vårdnad, boende och umgänge ska avgöras ska principen om barns bästa gälla. Ändå tvingas barn till umgänge med en förälder de med rätta är rädda för – vad kan samhället och socialtjänsten göra? • Till och med barn som bor med sina mammor på kvinnojourernas skyddade boenden tvingas till umgänge, med pappa som är själva anledningen att de behöver leva skyddat. • Jämställdhetsmyndighetens granskning av 814 tingsrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge visar att samhället inte skyddar inte barn och mammor från våld. I 64 procent av de granskade fallen framkom uppgifter om våld och övergrepp • Barn som tvingas till umgänge får psykiska men i vuxen ålder. 9 av 10 barn som har umgänge med sin eller en närståendes förövare upplever ångest, rädsla, sorg och frustration av umgänget. 9 av 10 får också bestående psykiska men. • Vad betyder en god och nära relation när den ena föräldern hotat, våldtagit och kränkt den andra föräldern? Vad kan samhället och socialtjänsten göra? Olga Persson, ordförande, Riksförbundet Unizon Tanja Hillberg, sakkunnig barnfrid, Riksförbundet Unizon 3E Dokumentation och delaktighet. Så här gör du barnet delaktigt på riktigt! Ett f.d fosterbarn och socionom berättar Rebecca Svensson delar med sig av sin uppväxt och erfarenheter kopplade till att vara och inte få vara delaktig • Vad innebär det att erbjuda delaktighet? • Konkreta tips kring hur vi kan skapa delaktighet för barnen från samtalet, till dokumentationen • Därför är dokumentationen viktig – att tänka på vad som bör ingå Rebecca Svensson, föreläsare och socionom 3F Sexuell inaktivitet – hur påverkar det männen och samhället • Vilka är konsekvenserna av manlig sexlöshet? • Vad säger forskningen om sexlöshet? Peter Ueda, författare och skrivit boken ”Man går sin egen väg”, en bok om de sexlösa männen, och docent i epidemiologi vid Karolinska institutet 3G Detta pass består av två 30 minuters föreläsningar Våld i nära relationer – vad säger juridiken? Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd: • vilket ansvar har socialtjänsten • vilket ansvar har hälso- och sjukvården • vilket ansvar har tandvården • Socialstyrelsens omarbetade handbok Våld i nära relationer Shriti Radia, jurist på Socialstyrelsens rättsavdelning ............................................................................. Skydda och förebygga sexuella övergrepp och andra brott mot barn på nätet • Hur ser det ut i dag • Hur jobbar polisen med sexuella övergrepp mot barn (på nätet) och alla andra brott på nätet som man kan råka ut för som ung. • Arbetet med brottsförebyggande och internetrelaterade sexualbrott mot barn (ISÖB) Lena Larsson, brottsförebyggare och förundersökningsledare, Nationellt It-brottscentrum SC3, Noa/Polisen Louise Åhlén, verksamhetsutvecklare, Polisen 13:30-14:30 VALBART PASS 4 4 LUNCHPAUS FÖR DIG SOM VALT 3:E LUNCHPASSET. 4A Hur arbetar man mot gängkriminalitet i Danmark – och fungerar det? Sverige kopierar nu flera danska reformer på det rättsliga området. Men Danmark har också genomfört många och framgångsrika sociala insatser, till exempel i utsatta bostadsområden och i relation till unga och särskilt dem som riskerar hamna i brottslighet. Dessa ger en bättre förklaring till att Danmark inte är så hårt drabbat av gängkriminalitet som Sverige. Kort sagt ger dansk socialpolitik tillsammans med ett stort antal andra insatser på bredare politiska områden ett bättre svar på varför man har det bättre i Danmark. David Brehm Sausdal, docent. biträdande universitetslektor, Lunds universitet www.socionomdagarna.se