Omtanke 1
– Men lagen är tydlig, man är skyldig att genast
anmäla vid misstanke om att barn far illa. Ofta saknas rutiner för det på arbetsplatsen och man behöver också ha bra stöd från sin chef och sina kollegor. Vi ser också att det finns ett kunskapsglapp när det gäller hur man gör när man anmäler. Många vet heller inte att de kan rådfråga socialtjänsten, säger Paulina. – Varje gång det kommer ut en barnrättsstrateg i förskolorna så ökar orosanmälningarna. Det är jätteEnligt Paulina är det många som drar sig för att orosanmäla. – Man kanske inte tror att det är så allvarligt eller att ”Kalles” föräldrar som verkar så trevliga inte skulle kunna göra något sådant. Man kan känna en osäkerhet inför att anmäla och så blir det att man avvaktar i hopp om att det ska bli bättre. Det kan också låta hårt med ordet anmäla, man vill inte ”sätta dit” en annan vuxen, men det handlar om oro för ett barn och det är en väldigt låg tröskel när man tänker efter. Det är omtanke om barnet. Som privatperson kan man också vara anonym om man använder e-tjänsten eller ändrar till skyddat nummer när man ringer. DE PROFESSIONELLA SOM har en skyldighet att anmäla kan också dra sig för att agera av rädsla för att till exempel stöta sig med en vårdnadshavare. 48 | www.ssil.se viktigt att prata om de här frågorna ute i verksamheterna. Och när skolan tar ett samlat grepp om alla med problematisk skolfrånvaro kan de fånga upp mycket, säger Maria. VANLIGA TECKEN PÅ utsatthet kan vara huvudvärk, ont i magen, onormal trötthet, svårförklarade blåmärken, hunger. En del barn söker sig till extra mycket till vuxenkontakter. Det är också vanligt att barnet är mycket ute själv och inte vill gå hem eller i osunda miljöer vid tidpunkter då barn i den åldern borde vara hemma. – Sådana beteenden och fysiskt och psykiskt mående borde väcka en fundering hos vuxna att något inte står rätt till. Barnen kan också vara oroliga, ängsliga, utåtagerande och arga eller ledsna. I skolan kan det till exempel vara att ett barn sitter och är orolig för om mamma har glömt plattan på eftersom hon har missbruksproblem. Många barn får ta alldeles för stort ansvar hemma, vilket riskerar att gå ut över tiden i skolan, med vänner, att inte få tillräckligt med sömn; alla områden i livet påverkas, säger Paulina. Maria hörde en gång en jämförelse med en rostfläck på en bil. Börjar man knacka lite på ytan så kan det vara ett stort hål därunder. Det samma kan gälla ett barn som inte fungerar så bra i skolan och börjar man ställa frågor om vad som oroar barnet så kan det uppdagas flera barn i familjen som kan vara svårt utsatta. Varje gång hon har hållit en föreläsning så hör det av sig 2-3 stycken som vittnar om liknande utsatthet i barndomen men som aldrig har vågat prata med någon om det. – Har du en magkänsla att något inte riktigt står rätt till så är det oftast så. Socialtjänsten är till för att hjälpa och det finns mycket bra stöd att få. Blir det ingen insats så finns det också flera civilsamhälleliga insatser som kan vara ett tillräckligt gott stöd. Det är värt att tipsa om ifall man fortfarande känner oro, avslutar Maria Lundberg. ● Höstens nya föreläsning Paulina Gunnardo och Maria Lundberg börjar i höst med gemensamma föreläsningar om barn som far illa, barns rättigheter, den nya socialrättslagen, orosanmälan och Maria berättar om sin utsatthet och sin nya bok ”Du ska inte bära skammen för det som hänt”, Ordberoende förlag (2023). Maria driver också bloggen www.livetpasoc.wordpress.com Mer info om föreläsningen finns på www.paulina.gunnardo.se.