Vårdfokus Olha flydde från Ukraina
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Rätten till vård
Vårdfokus Palliativa insatser
MER FORSKNING Han prisas för studier om bensår Li
vet blir inte alltid sig likt efter ett långvarigt bensår. Det visar Marcus Rosenburgs studier. Nu belönas han av Svensk sjuksköterskeförening med ett stipendium på 112 000 kronor. TEXT LENI WEILENMANN Patienter med venösa bensår kan behöva sårbehandling med omläggning och kompression i flera månader, ibland år. Vanligtvis träffar de sjuksköterskor och annan vårdpersonal varje vecka för omvårdnaden. Men kontinuiteten brister och patienterna träffar ofta olika personer i vårdpersonalen. – Det gör Marcus Rosenburg. att patienterna känner sig oroliga och otrygga, för de får olika besked och behandlingar. Patienterna upplever att de behöver berätta för vårdpersonalen vad som gäller för deras sår, säger Marcus Rosenburg. Han är sjuksköterska och doktorand vid Linnéuniversitetet i Växjö, och lärare vid sjuksköterskeutbildningen i Halmstad. Hans forskning handlar om patienters erfarenheter, behandling och egenvård vid venösa bensår. På Sjuksköterskedagarna i Stockholm, som gick av stapeln i oktober med omkring 800 deltagare, fick han komma upp på scenen för att ta emot Svensk sjuksköterskeförenings stora doktorandstipendium. Hittills har Marcus Rosenburg undersökt hur patienterna upplev de behandlingen av sitt 34 / vårdfokus #9 / 2022 Han har själv blivit berörd under intervjuerna, till exempel då patienter berättat att de inte blivit erbjudna smärtlindring inför omläggningen eller vid fysisk aktivitet. Nu går Marcus Rosenburg vidare och ska i två kommande studier undersöka i vilken mån patienterna får livsstilsråd under sin sårbehandling. – Eftersom sjuksköterskor och annan vårdpersonal träffar patienterna varje vecka, ofta två gånger, under flera månader har de utmärkta möjligheter att prata om livsstil, och vad som gynnar sårläkning. Jag hoppas att de gör det också, och att det inte bara blir en snabb genomgång vid utskrivning, när såret har läkts. Patienter med venös insufficiens som haft bensår har upp till 70 procents risk att drabbas igen. Den försämrade blodcirkulationen beror ofta på att klaffarna i benen som hjälper till med återflödet upp till hjärtat inte fungerar som de ska. Därför är det av stor vikt att patienterna lär sig att ta hand om sig på bästa sätt, konstaterar Marcus Rosenburg. venösa bensår och hur livet blev efteråt. – Patienterna är rädda för såret, någon beskrev det som en katastrof, och de kommer inte självklart tillbaka till livet innan. Sårläkningen kan ha tagit år, de har åldrats och slutat med aktiviteter, som golf. Någon hade inte kommit sig för att förnya körkortet när benet var i ett ”paket”, säger han. Antikroppar biter sämre på ny omikronvariant En studie från Karolinska institutet visar att en ny undervariant av omikron lättare tar sig förbi neutraliserande antikroppar i blodet och är motståndskraftig mot flera monoklonala antikroppsbehandlingar. Dessa används för att behandla personer med hög risk för allvarlig covid-19. Den aktuella omikronvarianten kallas BA.2.75.2 och upptäcktes tidigare i höstas. Den har spridit sig till flera länder men utgör fortfarande en minoritet av de registrerade fallen. Forskarna förväntar sig att den och flera varianter snart kommer att dominera, och att infektionerna därför kommer att öka i vinter. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases. Hur känns det när plåstret rycks? Forskare vid Örebro universitet ska intervjua barn och föräldrar om deras erfarenhet av smärta när tejp eller plåster rycks bort. Forskargruppen, omvårdnadsprofessorerna Mats Eriksson och Dimitri Beeckmans och beteendevetaren Sara Johansson, har reagerat på att det saknas forskning inom området, trots att det är väl känt i barnsjukvården att det gör ont att ta bort plåster och tejp. Det är också känt sedan tidigare att upplevelser av smärta på sjukhus kan göra att nästa besök blir ett trauma för barnet. Ökning av självskador bland flickor Under det andra pandemiåret ökade antalet nya fall av självskador, med eller utan suicidavsikt, markant bland unga flickor. Bland 12-åriga flickor var ökningen nära 80 procent mellan åren 2020 och 2021, och i åldersgruppen 13–16 år var ökningen 40–50 procent. Det visar ny statistik som Socialstyrelsen tagit fram. Ökningen av antalet nya fall gäller både flickor som tidigare fått en psykiatrisk diagnos och flickor som fick en diagnos för första gången efter självskadan. Totalt rör det sig om drygt 1 300 nya fall av avsiktlig självdestruktiv handling bara under 2021, oftast genom förgiftning. Socialstyrelsen ser allvarligt på ökningen av självskador, eftersom det finns ett tydligt samband mellan självskada och fullbordad suicid längre fram. FOTO GETTY IMAGES FOTO LENI WEILENMANN
Vårdfokus Född i fel kropp
Vårdfokus Grejen med magnetkameran
Vårdfokus Medlemssidor
Vårdfokus Känslan av att fucka upp
Vårdfokus Fokus Student
Vårdfokus Fokus Barnmorska
Vårdfokus Fokus Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Fokus Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Fokus Ledarskap
Vårdfokus Nytt bett i munvården
Vårdfokus Märkt av yrket