Vårdfokus Olha flydde från Ukraina
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Rätten till vård
Vårdfokus Palliativa insatser
Vårdfokus Född i fel kropp
Vårdfokus Grejen med magnetkameran
Vårdfokus Medlemssidor
Vårdfokus Känslan av att fucka upp
Vårdfokus Fokus Student
Vårdfokus Fokus Barnmorska FOKUS Barnmorska Barnm
är att kvinnan redan under Hon vill lyfta kvinnors röster om amning Var femte kvinna får inte det amningsstöd som hon önskar, visar den senaste Graviditetsenkäten. När Lina Palmér arbetade på en amningsmottagning i mitten av 2000-talet slogs hon också av hur svårt många kvinnor tyckte det var att amma. Både personalen och mammorna stressade för att få det att fungera och det gjorde det inte lättare. Trots att barnmorskorna var kunniga inom området nådde de inte riktigt fram. – Jag blev jättenyfiken på hur vi kunde hjälpa de här kvinnorna och det ledde mig till mina doktorandstudier, säger Lina Palmér. 2017 disputerade hon med en avhandling om den existentiella dimensionen av amning. I intervjuer utforskade hon kvinnornas egna upplevelser av amning, så kallade amningsberättelser. Amning är så förknippat med att vara en bra mamma och kvinna. Om den inte fungerar kan det däremot bli en sorg för kvinnan. Kvinnorna i studien vittnade om att det ställdes väldigt höga krav på dem, samtidigt som de kunde känna sig ensamma och vilsna om inte amningen fungerade. – Det gjorde dem sårbara. Risken fanns att de utvecklade amningsrädsla och inte vågade amma igen. Man pratar mycket om förlossningsrädsla i dag, men inte rädsla för att amma. Lina Palmér. Nu har Lina Palmér gått vidare och utvecklat en modell för vården där amningsberättelserna utgör navet. Med hjälp av dokumentet ”Min amningsberättelse” blir arbetet mer konkret. Tanken REDAKTÖR: SANNA.BJORKMAN@VARDFOKUS.SE graviditeten får fylla i ett dokument med sina tankar kring amning, hur hon ser på sina bröst, partnerns syn på amning med mera. Dokumentet ska sedan följa kvinnan genom hela vårdkedjan. Syftet är att skapa samtal i vården där amningsberättelsen lyfts fram och att vården formas efter berättelsen. I modellen ingår också tre andra delar som visualiserar ett vårdande förhållningsätt: Skapa genuint vårdande relationer. Skapa en plats där kvinnan kan vila på ett existentiellt plan, där hon i lugn och ro kan skapa en relation till barnet. Den generella kunskapen som finns i vården sammanflätas med kvinnans amningsberättelse. Modellen har redan implementerats i Region Jönköping i form av ”Min amningsberättelse” och lanseras just nu i Västra Götalandsregionen tillsammans med nya riktlinjer. I samband med arbetet kommer en av Lina Palmérs doktorander att utvärdera hur modellen fungerar i praktiken. I tider när amningsmottagningar läggs ner och kvinnor skrivs ut kort efter förlossningen är det extra viktigt med ett bra stöd för kvinnorna, menar Lina Palmér. – Jag hoppas att amningsberättelserna kan bidra till att göra kvinnornas röster hörda genom hela vårdkedjan, som ett slags #metoo för ammande. SANNA BJÖRKMAN Olika syn på korrigerande operationer Kvinnor som genomgått klitorisrekonstruktioner efter att ha blivit könsstympade upplever stor psykologisk nytta, medan vården ser risker och brist på medicinskt resultat. Det visar studier som gjorts av Malin Jordal, forskare och lektor i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Genom en forskningsöversikt av tidigare studier och intervjuer med kvinnor som sökt vård på grund av könsstympning framkommer det att vården ofta anser att operationerna gör mer skada än nytta, bland annat på grund av att kirurgen kan komma åt nerver som påverkar kvinnornas känsel negativt. Många kvinnor som opererats upplever å andra sidan att ingreppet stärker deras självbild och förbättrar sexlivet. Resultatet visar att kommunikationen mellan vårdgivarna och kvinnorna behöver bli bättre, till exempel genom en tydligare vårdplan före och efter operation, menar forskaren. ANNA.BJORKMAN@VARDFOKUS.SE MER LÄSNING: VÅRDFOKUS.SE/BARNMMORSKA VÅRDFOKUS.SE/BARNMMORSKA 2022 / vårdfokus #9 / 49 Hon prisas för forskning om bristningar Barnmorskan och professorn Christine Rubertsson har fått LMK-stiftelsens stora medicinpris. Utmärkelsen, och 600 000 kronor, får hon bland annat för forskningen som visat att två barnmorskor i utdrivningsskedet minskar risken för bristningar hos den födande kvinnan. Christine Rupertsson. FOTO LUNDS UNIVERSITET FOTO GETTY IMAGES FOTO HÖGSKOLAN I BORÅS
Vårdfokus Fokus Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Fokus Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Fokus Ledarskap
Vårdfokus Nytt bett i munvården
Vårdfokus Märkt av yrket