DMH 1
TEMA ROBOTAR PÅ BYGGET mycket tid genom att bygga
armeringskorgar för de tunnlar vi skulle gjuta direkt på arbetsplatsen, istället för att lägga järn för järn nere i formen. På Norra länken-projektet byggde vi korgarna manuellt, och lyfte sedan in dem i formarna med en kran. Där och då väcktes tanken. Om vi nu kunde spara så pass mycket tid genom att tillverka korgarna manuellt på plats. Varför gör vi inte det arbetet med robotar? Hur pass ”skarpt” används tekniken idag? – Vi har tillverkat en demonstraVid bygget av Mälarbanan i Sundbyberg fanns Skanskas ”on site”-robotar med som en del i anbudet. Foto: Skanska. kallar det här att man har har små serier och stor mix för flexibel automation. I bilindustrin är det tvärtom, där har du stora serier och liten mix. Jag tycker ändå att vi på Skanska har kommit väldigt långt inom flexibel automation, inte minst med våra robotar som bygger armeringskorgar, där robotarna styrs med information i unika BIM-modeller. Där skulle jag till och med nästan vilja kalla oss världsledande. Manuell konstruktion av armeringskorgar är ett slitsamt arbete, till vilket det ofta är svårt att hitta arbetskraft. Foto: Wikimedia. Vilka är de största tekniska utmaningarna med att använda robotar ”on site” som du ser det? – Tittar du till exempel på Teslas fabriker. Visst, det ser jättehäftigt ut med hundratals robotar som bygger deras bilar. Men alla de robotarna är programmerade för att göra samma rörelser hundratusentals gånger. Det fungerar inte i byggbranschen. Ska du till exempel göra armeringskorgar, så behöver du kanske göra en ny korg varje gång. Så hur har ni löst det problemet? – Mycket handlar om att slippa programmera. Robotmänniskorna DEN MODERNA HANTVERKAREN 2 2022 30 ”Det är jättesvårt att hitta folk som kan och vill göra de här arbetsuppgifterna” Varför just armeringskorgar? – Armering och tillverkning av armeringskorgar är alltid på den kritiska linjen i alla byggprojekt. Det är ett tungt, manuellt arbete som är väldigt svårt att snabba upp. Man lägger järn för järn, och sedan står man och najar med ståltråd och tång. Det är också jättesvårt att hitta folk som kan och vill göra de här arbetsuppgifterna. Det vi såg, när vi byggde en tunnel på Norra länken 2011, var att vi kunde spara enormt tor i Västerås. Det är en anläggning med en ställning där tre robotar bygger armeringskorgen. Två robotar lyfter fram järnet och en tredje följer efter och najar med en najpistol. Den modell vi har i Västerås är en nedskalad modell som är ungefär hälften så stor som den vi skulle vilja bygga. Vi har ju fått en del pengar från Vinnova och Trafikverket, så jag skulle tro att framåt sommaren [2022] så skulle vi kunna ”trycka på knappen” för en fullskalig anläggning. Det låter ändå som en ganska stor investering för de flesta. – Enligt våra beräkningar handlar det om en investeringen på ungefär 40 miljoner kr. Vem ska då plocka upp den investeringen, är ju frågan? Skanska är i grunden entreprenörer, och därmed egentligen inte bekväma med att tillverka saker. Det strider mot hela kulturen i företagen om vi plötsligt skulle bli armeringskorgsleverantörer. Vi hade faktiskt med just den här tekniken med armeringsrobotarna i ett anbud för Mälarbanan i Sundbyberg. Idén var att försöka få Trafikverket intresserade. Och de är nu med och finansierar utvecklingen. Vilka andra projekt jobbar nu med inom robotik/automation? – Ett annat område vi tittar på är robotar som borrar hål i bjälklag