TEMA ARKTIS OCH NORDKALOTTEN med helt blida ögon
i Sverige. ”Artic Five” uppfattades som en inre cirkel; en klubb i klubben. Det var också en dansk och en grönländsk avsikt. De fem kuststaterna har alla territoriella anspråk på Nordpolsområdet. De diskussionerna vill de hålla för sig själva, och i FN-forum, utan inblandning av andra intressenter. – Arktiskt rådet blir för tung och besvärligt ur dansk synvinkel konstaterar Peter Viggo Jakobsen på danska Försvarsakademien. möjlig på land i Grönland och på havsbottnen. Ännu har inga kommersiellt intressanta fynd av olja och gas gjorts i farvattnen runt Grönland. Ett gruvprojekt på Sydgrönland stoppades 2021 av miljöskäl. Men de ännu outnyttjade råvarorna intresserar Kina. Det har i sin tur utlöst en amerikansk och en dansk oro för kinesiskt inflytande över känslig infrastruktur på Grönland. På Färöarna, som har självstyre under dansk överhöghet, skulle kinesiska Huawei ha byggt upp ett 5G-nät. Men Huawei blev ersatt av svenska Ericsson. EN SYMBOLISK men möjligen feltolkad händelse inträffade i augusti 2007. Då placerade miniubåten MIR-1 en rysk titanium-flagga på havsbottnen under Nordpolen. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov skulle senare försäkra att det inte var en politisk markering, lika lite som Stjärnbaneret 1969 signalerade amerikanska anspråk på månen. EN KÄRNFRÅGA i det säkerhetspolitiska spelet är vem som talar med vem och om vad. Arktiska rådet upprättat 1996 har åtta medlemsländer och kallas därför ibland A8; kuststaterna USA, Kanada, Danmark – i kraft av Grönland – Norge och Ryssland plus Island, Finland och Sverige. Dessutom deltar organisationer för urbefolkningarna, samt ett antal permanenta observatörer, bland dem Indien och Kina. Arktiska rådet sysslar uttryckligen inte med försvars- och säkerhetspolitik, men med miljö, kultur, sjöräddningssamarbete och urbefolkningarnas rättigheter. Det kan förklara varför rådet ofta beskrivs som konfliktfritt och framgångsrikt. Politiskt känsliga ämnen som gränstvister fick ett eget forum 2008 då de fem kuststaterna möttes i Ilulissat (Jakobshavn) i Grönland. Det sågs inte En central fråga är om de nordiska småstaterna överhuvudtaget har en plats vid vuxenbordet, som Rasmus Gjedssø Bertelsen i Tromsø uttrycker det. Där har USA och Ryssland fasta platser med Kina som en självinbjuden gäst. Men han ser en roll för de små: – Under kalla kriget var Danmark och Norge tillbakahållna genom att inte tillåta kärnvapen på eget territorium, det kan ha bidraget till att dämpa Sovjets press på Finland. Om man tar hand om sitt eget försvar i Nordatlanten kan det hålla USA på avstånd. I Nordnorge har vi också ett samarbete med Ryssland på många områden. Det är baserat på erfarenhet och inte på naivitet om Ryssland som man gärna tror i Oslo, säger han. I Sverige presenterade regeringen hösten 2020 en strategi för den arktiska regionen. I den sägs att Sverige vill att EU blir en fast observatör i Arktiska rådet och vill utveckla samarbetet med Tyskland med koppling till Arktis. Arktiska rådet. 10 NORDENS TIDNING 1-22 Niklas Granholm på FOI menar att det är uttryck för en svensk EU-strategi och att Sverige och Tyskland båda har en stark polarforskningstradition. Det svenska forskningsfartyget Oden och tyska Polarstern hör till de mest avancerade i världen. Peter Viggo Jakobsen vid danska Försvarsakademien ser det svenska intresset för EU och för Tyskland i Arktis som ett sätt att få tillgång till investeringsmedel. Han är för dansk del mindre upptagen av det försvarssamarbetet i NORDEFCO än Sverige. – Där står Danmark lite på sidolinjen. Danmark har ett större intresse i att stärka övervakning och kontroll av Grönland. Men de nordiska länderna kunde gå samman om en samordnad strategi för att möta kinesiska investeringar, säger han. FOTO: ARKTISKA RÅDET/LINNEA NORDSTRÖM FOTO: MOSTPHOTOS