kärnvapenfritt. USA:s flotta har ökat sin närvaro
i Arktis men efter Donald Trumps avvisade erbjudande att köpa Grönland är strategin oklar. Kina definierar sig självt sedan 2018 som en ”när-arktisk” nation och gör politiska och ekonomiska närmanden. Det isbrytande polarforskningsfartyget Xue Long (Snödraken) har banat sig väg genom både Nordväst-, och Nordostpassagen. Kinesiskt kapital var på väg till flygplatsinvesteringar i Grönland, men stoppades av den danska regeringen. Niklas Granholm, forskningsledare på FOI (Totalförsvarets Forskningsinstitut) beskriver det som att de nordiska länderna har olika tyngd i deras upplägg beroende på geografi, historia och kultur. – Men det nordiska samarbetet har blivit tätare och bättre på senare år. NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation) har utvecklats till en av noderna i Norden, med gemensamt uttalande från försvarsministrarna i januari om Ukraina. Vid sidan av NORDEFCO genomförs nu också gemensam flygvapenträning mellan Norge, Sverige och Finland på Nordkalotten. Och vi har fått ett svensk-danskt, svenskt-norskt och svensk-finskt samarbete. Förutom de skärpta motsättningarna mellan de tre stora aktörerna globalt finns i Nordpolsområdet en särskild faktor som Niklas Granholm. präglar hur motsättningarna kommer till uttryck: klimatförändringarna. NÄR HAVSISEN tunnas ut, och blir allt mindre utbredd om somrarna kan Nordost- och Nordvästpassagen på sikt öppnas för kommersiell sjöfart. Det kan komma att halvera transporttiden mellan Europa och Asien jämfört med passage genom Suezkanalen. Det får ekonomiska och säkerhetspolitiska konsekvenser. USA vill att Nordostpassagen ska vara ett ”fritt hav”. Ryssland kräver sedan 2019 tillstånd för farleden norr om Sibirien. Klimatförändringen har också ökat intresset för utvinning i Arktis av olja, gas, och inte minst jordartsmetaller som är avgörande för bland annat vindkraftverk, mobiltelefoner och datorer. Utvinning blir i ökad grad NORDENS TIDNING 1-22 9 OTO JULIO GONZALEZ/FOI