och tiden som ligger bakom processerna. Hon beton
ar säkerheten och vikten av att fröerna hålls hos de som äger dem. – BIODIVERSITETSKONVENTIONEN säger att de genetiska resurserna är nationalstatens egendom. Vissa länder är väldigt artrika och har många resurser, kanske exempelvis en speciell vetesort med särskild sjukdomsresistens som man är ensam om. Då vill man gärna veta vad som händer med det man äger. I de flesta länder är det stränga restriktioner kring att dela med sig av resurser till andra länder, det finns avtal kring det och man måste fylla i ansökningar för att få tillgång. Men i Norden har vi beslutat att resurserna ägs av alla – alla nordbor har tillgång till resurserna. I Norden har vi tillit till varandra. Beslutet om fri tillgång av resurserna till forskning, utveckling och utbildning togs av de nordiska ministrarna i Kalmardeklarationen 2003, och NordGen-direktören menar att behovet av de nordiska grödorna är särskilt stort just nu. biodiversitet. Det är viktigt att vi förstår och bevarar vår biodiversitet och våra genetiska resurser. Vi måste tänka på vår egen sårbarhet. Nordbor tycker oftast att frön från Uganda, Chile eller Indonesien är mer intressanta. Men i Norden finns fantastisk artrikedom och många historier om oss själva och våra samhällen som vi kan berätta genom våra genresurser. Det är också beviset på att vi behöver leva mer plantbaserat. Vi står inför klimatförändringar som har stor betydelse särskilt för oss i Norden, och rapport efter rapport visar på att vi mister vår biodiversitet. Är resurserna borta så är de borta för alltid, och då har vi tappat möjligheten för framtidens matodling. NordGen har det operativa ansvaret för frövalvet, och sköter kommunikationen kring det. Även om det händer att Lise Lykke Steffensen får frågor från italienare som önskar bevara familjens genom generationer bästa recept på spagetti bolognese, och andra som vill låsa in en särskilt betydelsefull nallebjörn i valvet, så är det endast frön som lagras där inne. Frölådorna genomgår scanningar på flygplatsen i Longyearbyen för att säkerställa att de inte innehåller något annat än frön. Och endast ett fåtal personer har numera tillträde till byggnaden, sedan säkerheten har uppdaterats för att garantera att frökopiorna inte hamnar i fel händer. NordGen tillsammans med organisationen Crop Trust och norska lantbruks- och matdepartementet är de enda som får göra fysiska besök. PÅ PLATS I VALVET säger Steffensen att hon ofta känner en djup respekt för det innehåll som finns i lådorna, som ofta även är konstnärligt utsmyckade, – Det finns ett verkligt behov just nu med tanke på klimatförändringarna. Här i Norden har vi kryddor och proteiner som vi kan börja odla i framtiden, då vi kommer att se både torrare, blötare och vildare väder. Vi har plantor som kan växa i dåligt eller ostabilt väder, och med näringsmässiga fördelar. Det är viktigt att ta hand om våra egna resurser som känner vårt klimat. Om vi odlar en planta från Italien är den anpassad till andra ljusförhållanden, i stället för vårt nordiska med långa dagar sommartid och korta vinterdagar, säger Lise Lykke Steffensen. De senaste åren har NordGen testat hur högt upp i norr det var möjligt att odla ärter, och det lyckades så högt upp som Tromsö i Nordnorge. – Det betyder ju mycket, att man kan odla egna proteiner och grödor så högt uppe i Norden. Så intresset för ärter, bondbönor och proteiner överhuvudtaget är stort just nu, berättar Lise Lykke Steffensen, vars personliga favoritgröda är havre. – Havre är spännande och går att använda till mycket. Jag har två barn som är uppvuxna på havre varje morgon, så det finns fina minnen i det också. NORDENS TIDNING 1-22 15