ENERGI Det nordiska elbråket – vad handlade det o
m? Nordperspektiv – en dröminsamling Som en upptakt till Nordkalottkonferensen lanserar Föreningen Norden Nordperspektiv – en insamling av människors idéer och drömmar om det framtida livet i Norden. – Med Nordperspektiv vill vi skapa en levande dialog mellan människor och beslutsfattare genom att testa och utforska nya former för politiskt deltagande och inkludering i samhällsutveckling, lokalt, regionalt, nationellt och transnationellt. Därför efterlyser vi nu drömmar och idéer i olika format som kommer att överlämnas till beslutsfattare, makthavare, politiker och företagare i regionen. Vi efterlyser bilder, teckningar, hantverk, foton, sång, musik, modeller eller text som illustrerar idéer om det goda livet i ett framtida Norden, berättar Emelie Dahlström-Ravn, programansvarig på Föreningen Norden. Nordperspektiv arrangeras i samarbete med Föreningen Norden Norge och Finland. Tanken är att få till en gränsöverskridande dialog kring innebörden av det goda livet i norr. – Syftet är att ge utrymme åt människorna som bor och verkar i norr att torgföra sina tankar och förhoppningar. På så sätt kan vi bidra till att föra ett gemensamt samtal. Det är viktigt att det lämnas utrymme för olika röster och uttrycksformer, säger Felix Schartner-Giertta, processledare på Föreningen Norden. Människors perspektiv på framtiden i norr kommer att samlas in på en digital plattform, som även användes under Hack för Norden. Insamlingen pågår mellan den 1 mars till den 1 april. Vem som helt kan bidra till de två kategorier, dröm och idé. En nordisk jury med representation från alla samhällssektorer kommer att bistå i att identifiera teman och perspektiv som är särskilt viktiga att synliggöra och inkludera i samhällsutvecklingen. Insamlingen kommer att presenteras och diskuteras i samband med Nordkalottkonferensen. – Med Nordperspektiv vill inkludera olika perspektiv och skapa dialoger över gränser. Med sjunkande medlemstal i politiska partier och civilsamhällesorganisationer är det angeläget att utveckla formerna för människors involvering i samhällsutvecklingen, säger Emelie Dahlström-Ravn. TEXT: RED Läs mer och delta i Nordperspektiv på www.norden.se/ nordperspektiv Thomas Tangerås, elmarknadsforskare och programchef vid Institutet för Näringslivsforskning förklarar. I december förra året skrevs det mycket om det ”nordiska elbråket” – vad handlade det om i stora drag? – Det nordiska elbråket handlade om handeln med el mellan de olika länderna. Vid flera tillfällen minskade Svenska kraftnät, som äger det svenska högspända elnätet, kapaciteten i överföringarna till Norge på grund av svenska inhemska obalanser i elförsörjningen. Då kontrade Statnett, som äger nätet i Norge, genom att minska kapaciteten på sin sida; inte för att det var nödvändigt, men som ett svar på Sveriges nerdragningar. Varför pratar man om bråk och samarbete samtidigt – vilken bild är den rätta? – Traditionellt har samarbetet mellan nätägarna i Norden varit bra. Eftersom inget land självt kan bygga överföringar till ett annat land, måste länderna samarbeta för att integrera elnäten. I Svk:s regleringsbrev stod det tidigare ”Affärsverket svenska kraftnät ska gemensamt med övriga nordiska systemansvariga stamnätsföretag redovisa nätutvecklingsplaner för det nordiska kraftnätet med nordisk samhällsekonomisk nytta.” Sådana formuleringar gäller investeringar, men finns dock inte längre kvar. På kort sikt har länderna större möjligheter att agera i ett strikt nationellt intresse. I vilken utsträckning man har ett fungerande samarbete blir då en fråga om perspektiv. Vad är poängen med ett energisamarbete? – Poängen med ett energisamarbete är delvis det samma som för all handel: genom att producera billigt och sälja dyrt uppstår handelsvinster som gynnar samhället i stort. Vad gäller elmarknaden finns det även en försörjningsaspekt, nämligen att man kan få hjälp av grannländerna ifall saker och ting går sönder hemma. Ett fungerande energisamarbete ökar därför den förväntade försörjningstryggheten i alla länderna. Vilka konsekvenser kan bråket/oenigheten få för energiförsörjningen på sikt? – På sikt kan bråket/oenigheten resultera i ett ökat nationellt perspektiv på energiförsörjningen i alla länder. Resultatet blir en elförsörjning som blir mera kostsam för samhället i stort och som dessutom riskerar bli mindre robust. NORDENS TIDNING 1-22 19 FOTO: KARL GABOR