LANDET RUNT HUNDRA ÅR AV EGENSINNE Under ovanståe
nde devis firar Åland sina 100 år av självständighet. På NFkonferensen i Paris 1921 bestämdes, att Åland ska tillhöra Finland, men staten ska garantera det svenska språket. För att få del av 100-årsfirandet samt besöka skördemarknaderna på olika ställen på öarna, åkte 17 av föreningen Nordens medlemmar i Arvika tillsammans med medlemmar från Hammarö, Kristinehamn och Torsby, i höstas iväg med buss till Kapellskär samt vidare med färja till Mariehamn. ÖVERFARTEN TILL Mariehamn bestod av en god middag samt promenad i taxfree-butikerna. Då Åland ligger en timme före oss i tid, var det dags att gå till sängs vid framkomsten, då en dag, full av äventyr, väntade. Fredag morgon styrde busschauffören sydöst ut mot Svinö och Föglö. I Svinö tog vi färjan till Degerby på Föglö. Under överfärden såg vi en havsörn segla över oss. På Föglö besökte vi ett värdshus, som hade kopierat TV-serien Badhotellet. Till och med tapeterna stämde! Vi hälsade också på i Föglö kyrka från 1300-talet. Prästen där hade arbetat i Enskede församling och, när hon gick i pension flyttade hon till Åland, för att leva lugnt pensionärsliv. Då det saknades präst i Föglö, tog hon tjänst igen och i den tjänsten ingick också, att förutom präst, vara kantor, vaktmästare och guide. I Föglö kyrka fick vi se en av världens mest spridda bilder. Nämligen den Jesusbild, som gavs till alla amerikanska soldater i andra Världskriget. Denna bild hade utförts av en konstnär, med ursprung i Föglö. En annan konstnär Föglöborna var stolta över, var den som skapat CocaCola-tomten. På Föglö såg vi också en helikopterplatta och när vi frågade, berättade vår guide, att akutsjukvården sker med helikopter p g a avstånd och vatten. Efter att vi ätit en god lunch, åkte vi tillbaka in mot Mariehamn, för besök på Sjöfartsmuseet samt segelfartyget Pommern. Pommern ligger vid kaj i Mariehamns hamn. Detta fartyg är det sista intakta, som gick på frakttraden Storbritannien – AustralienStorbritannien. 60 000 säckar säd från Australien till Storbritannien kunde Pommern frakta. MARIEHAMN HADE många redare och var då hemmahamn för många av de största fartygen. Pommern seglade först för ett tyskt rederi, men gavs 1921 till Grekland, som krigsbyte. En ålänning, Gustaf Eriksson köpte fartyget och skapade ett framgångsrikt rederi. När man gick på traden mellan Europa och Australien var Mariehamn hemmahamn. Fartygen tävlade, om att komma först tillbaka till Storbritannien från Australien och Pommern lyckades vinna två gånger. Traden tillbaka till Europa gick runt Cape Horn i Sydamerika. För oss landkrabbor var det imponerande att se och höra historien om Pommern och dess färder. På lördag ställde vi kosan norrut mot Geta och äppelodlingarna, som Åland är berömt för. Åland och Kivik har samma förutsättningar för äppelodlingar och smakfull frukt. Varmt på dagarna och kalla nätter med luft från havet. I denna del av Åland har vi också berg. Getabergen når upp till 107 m och utsikten från dem är upp mot Bottenhavet. På vägen, gjorde vi stopp vid Kastelholms slott, känt från Erik XIV samt Jan-Karlsgården, ett mellanting mellan Skansen och Sågudden. JAG NÄMNDE i början, att vi åkte till Åland, vid denna tidpunkt, för att kunna besöka skördemarknaderna. På Cederbergs gård fanns det mesta att köpa och vi köpte: Äpplen, äppelmust, mörkt bröd, korvar, godis m m. Under måltiderna fick vi smaka på många åländska specialiteter, bl a abborrsoppa och Ålandspannkaka. Vid lunch på söndag, gick färden mot Arvika, men först fordrades en färjetur. Förutom att äta, hann vi också med att sitta ner och prata. Vi pratade med en Linköpingsbo, som hade hus på Åland. Vi visste, att på Åland måste man vara infödd eller ha bott fem år, för att få köpa fastigheter. Hembygdsrätt gäller. Vår Linköpingsbo hade dock ärvt sin fastighet. Man pratar om, att resa är att lära och vår resa till Åland var mycket givande och lärorik, speciellt då jag aldrig varit på Åland förut. Hur klarar ett sådant örike, sin service och standard, med enbart 30 000 innevånare och sådan splittrad natur? MORGAN DANIELSSON ELIN ANNA LABBA FÖRELÄSTE PÅ SNÖFESTIVALEN I KIRUNA DEN ÅRLIGA SNÖFESTIVALEN har arrangerats i Kiruna med många aktiviteter och upplevelser. Genom Föreningen Norden, i Kiruna har vi fått tillfälle att lyssna på Elin Anna Labba som berättat om sin prisbelönta bok Och herrarna satte oss hit. Elin Annas berättelse om samernas tvångsförflyttningar, som skedde för omkring 100 år sedan, från norra 28 NORDENS TIDNING 1-22 delen av Sápmi till långt ner i det svenska inlandet, var ömsint och gripande, intressant och lärorik. Cirka 30 personer hade bänkat sig för att lyssna på Elin Anna och många av oss lämnade säkert salen med frågor och funderingar kring ämnet. ANITA FRANSSON