INTERVJU /Kerstin af Jochnick varit hett debatter
ade. Nu, när flera byggföretag rapporterar försämrad lönsamhet, samtidigt som unga vuxna skriker efter bostäder, anser en del att åtstramningarna kan ha gått för långt. Men det tror inte Kerstin af Jochnick. – Restriktionerna ger robustare hushåll som har högre egeninsats och som tål stora prisförändringar bättre. Och det senaste amorteringskravet berör bara dem som har lån som är större än 4,5 gånger bruttoinkomsten. Den typen av begränsningar bör finnas. Problemen på bostadsmarknaden kan inte lösas med att hushållen blir ännu mer skuldsatta, utan andra åtgärder måste till för att öka utbudet på bostäder. MEN FINNS DET några andra risker med stigande räntor? Hushållens höga skuldsättning och 10 obalanserna på bostadsmarknaden utgör risker för svensk ekonomi. Den påverkas inte bara av högre räntor utan av det allmänna ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Historiskt har kraftiga fall i tillgångspriser i kombination med stor privat skuldsättning bidragit till djupa och långvariga lågkonjunkturer och därmed stora samhällsekonomiska kostnader, enligt Kerstin af Jochnick. – Riksbanken bedömer att reporäntan kommer att höjas i små steg och under en lång period. När bankerna ger lån tar de höjd för högre räntor i kreditbedömningen, så vi är inte oroliga för att hushållen inte klarar höjningarna i det korta perspektivet. Kerstin af Jochnick tror inte heller att höjningarna kommer att påverka efterfrågan på boende eller bostadspriserna i någon större utsträckning. – Fallet i bostadspriserna från hösten 2017 verkar ha stabiliserats. Men det har funnits obalanser på bostadsmarknaden länge eftersom det byggts alldeles för lite. I Stockholmsområdet verkar marknaden för exklusiva lägenheter nu vara mättad. Det visar på vikten av att bygga lägenheter som folk har råd att bo i. Generellt behövs fler hyresrätter, och de behövs på orter där det finns jobb. En översyn av hyresregleringarna är en av Riksbankens rekommendationer till politikerna för att få fram fler hyresrätter. Andra rekommendationer som har med bostadsmarknaden att göra gäller skattepolitiken. – I dag är det låg skatt på att bo och generösa avdragsmöjligheter vad gäller räntekostnaderna. Samtidigt är det hög skatt på vinsten vid försäljning av bostäder. Det ger dålig rörlighet på bostadsmarknaden och ett svagt utnyttjande av beståndet. Rekommendationen är att ändra på detta, men några direkta krav kan Riksbanken inte ställa på regeringen. – Men vi ser ju att hushållens skuldsättning gör svensk ekonomi sårbar. Det är viktigt att agera – ju större problem, desto svårare blir det att åtgärda dem. Riksbanken har länge haft synpunkter på ränteavdragen och frågan har säkert varit uppe till diskussion flera gånger på Finansdepartementet. – Vi tycker att en översyn av ränteavdragen redan borde ha genomförts. Det kan bli svårare att göra förändringar i avdragsrätten i en konjunkturnedgång, men jag bedömer inte att det är för sent. Vi kommer att ha låga räntor länge än. ÄR RISKERNA PÅ den svenska bostadsmarknaden större än i andra länder? Här väljer Kerstin af Jochnick att jämföra med Tyskland. Där har man inte alls haft en så kraftig prisuppgång och därmed inte alls så hög skuldsättning som i Sverige. Ändå har de tyska räntorna varit mycket låga. Det visar att enbart låga räntor inte behöver förklara uppgången i bostadspriserna, säger hon. Till sist: Hur tycker Kerstin af Jochnick att unga vuxna ska tänka när de ska ut på bostadsmarknaden? – Riksbanken lämnar regelbundet rekommendationer om hur riskerna på de finansiella marknaderna skulle kunna begränsas. En bättre fungerande bostadsmarknad skulle lösa många knutar i hela samhällsutvecklingen. Det är viktigt för ungdomar att spara till en kontantinsats om de vill äga sin lägenhet. Men då gäller det att börja i tid, så den uppmaningen kanske främst gäller föräldrar. Lär barnen tidigt att spara till sin första bostad. n