Bostadsmarknaden / MAKRO procent, vilket var bety
dligt snabbare än ökningen i disponibel inkomst. Demografiska förändringar kan inte förklara den senaste tidens ökning i den aggregerade skuldkvoten, enligt en studie från Riksbanken. I stället verkar det som att låntagarna generellt har blivit mer benägna att ta lån. Runt 15 procent av de nya bolåneHushållens skulder i fokus Svenskarna blir alltmer skuldsatta, även om skuldbördan växer långsammare än tidigare. Större skulder ökar sårbarheten vid inkomstbortfall och gör att räntehöjningar blir mer kännbara. Text Helena Bornevall, makroekonom, Handelsbanken DE SVENSKA HUSHÅLLENS skulder är på en historiskt hög nivå. Det hänger delvis samman med de låga räntorna, som gjort det billigare att låna. Tillsammans med god inkomstutveckling har det gett en skjuts till såväl bostadspriser som aktiepriser. Ett sätt att mäta skuldsättningen är att studera hushålHelena Bornevall lens skulder i förhållande till deras inkomster, den så kallade skuldkvoten. Den är ett mått på hushållens sårbarhet i förhållande till inkomstbortfall och ökade lånekostnader. Mätt som andel av disponibel inkomst var de svenska hushållens samSÅ FÖLJER DU BORÄNTORNA Med god ekonomisk utveckling och inflation nära målet närmar sig nu den första räntehöjningen från Riksbanken sedan 2011. Vi räknar med en höjning på 0,25 procentenheter i vinter, troligtvis i februari. Det innebär också att boräntorna börjar röra sig långsamt uppåt under loppet av det närmaste året. Du kan följa boräntorna med boränteindikatorn som visar hur vi bedömer de korta, medellånga och långa marknadsräntorna. I boränteindikatorn tittar vi enbart på marknadsräntorna, eftersom den ränta bankerna får betala för sin upplåning utgör en stor del av boräntorna. Genom att bedöma marknadsräntornas framtida utveckling kan vi ge en indikation om hur boräntorna kan komma att utvecklas. ☛ handelsbanken.se/boranteindikatorn manlagda skuldkvot drygt 185 procent år 2017. Om man bara räknar med dem som har skulder tyder Riksbankens data på att den genomsnittliga skuldkvoten är 3,4 gånger den disponibla inkomsten och genomsnittsskulden cirka 1,4 miljoner kronor. Men skuldkvoten varierar mellan olika åldersgrupper. Den är högst i yngre åldrar – allra högst är den för åldersgruppen 31–35 år. Därefter faller skuldkvoten i takt med högre ålder och därmed ökade inkomstnivåer. Det finns även en stor regional spridning, där belåningen i förhållande till inkomsten är störst i storstadsområdena. Allra högst är skuldkvoten i Stockholm, men även i Göteborg och Malmö är den klart högre än i övriga landet. Den är också högre bland höginkomsttagare än bland hushåll med lägre inkomster, liksom för ensamstående hushåll jämfört med hushåll med flera låntagare. MELLAN ÅREN 2010 och 2017 ökade hushållens totala skulder med cirka 50 tagarna år 2017 slår i gränsvärdet för det skärpta amorteringskravet från i mars i år (som gäller för dem med skulder över 4,5 gånger bruttoinkomsten), enligt Finansinspektionens beräkningar. De bedömer att nya bolånetagare därför i genomsnitt lånar mindre och köper billigare bostäder än vad de annars skulle ha gjort. Skuldkvoten fortsätter dock att stiga framöver till följd av den höga prisnivån på bostäder. Och den högre skuldnivån innebär att hushållen nu påverkas betydligt kraftigare av räntehöjningar, framför allt de högst skuldsatta. Vi räknar med att ”För ett genomsnittligt skuldsatt hushåll med en skuld på 1,4 miljoner kronor innebär en höjning av bolåneräntan med 1 procentenhet drygt 800 kr mer i lånekostnad per månad.” Riksbanken höjer styrräntan med 1 procentenhet fram till 2020. För ett genomsnittligt skuldsatt hushåll med en skuld på 1,4 miljoner kronor innebär en motsvarande höjning av bolåneräntan drygt 800 kronor mer i lånekostnad per månad, efter ränteavdrag. Det är 230 kronor mer än om den genomsnittliga skulden hade varit kvar på 2010 års nivå, knappt 1 miljon. Den stora andelen rörliga lån, cirka 70 procent, gör att effekten på hushållens konsumtion kan bli förhållandevis snabb. Betryggande är dock att hushållen, i genomsnitt, verkar ha realistiska förväntningar på framtida bolåneräntor (enligt Konjunkturinstitutet) och att det finns en stötdämpande potential i det höga hushållssparandet. n 11 Foto: Shutterstock