Stenkoll 1
ENTREPRENADBERG Vad händer med När Region Stockho
lm under den närmaste tioårsperioden ska bygga ut tunnelbanan med 20 kilometer nya spår och tio stationer kommer stora mängder entreprenadberg att frigöras. Men hur och enligt vilka villkor? Det avgörs av om entreprenadberget klassas som en biprodukt eller ett avfall. TEXT: Niclas Kindvall U nder de senaste tjugo åren har ett flertal stora infrastrukturprojekt initierats i Stockholmsregionen, bland annat de färdigbyggda trafiklederna Norra och Södra länken liksom det pågående jätteprojektet Förbifart Stockholm. Stora mängder entreprenadberg har tagits om hand av aktörer i bergmaterialbranschen och i huvudsak har processen fungerat bra. Transportavstånden har hållits nere och materialet har kunnat användas för andra projekt. Därmed har jungfruligt material kunnat sparas. Så när FUT, Region Stockholms Förvaltning för Utbyggd Tunnelbana, hörde sig för bland intresserade köpare om de runt 7,4 miljoner ton entreprenadberg som beräknas bli resultatet av första etappen av tunnelbanebygget, trodde de flesta att man gemensamt redan hittat ett fungerande arbetssätt. Ett förfarande som förutom att det på ett bra sätt återanvänder berget också minimerar klimatpåverkan. – Det har fungerat bra, bekräftar Daniel Bergström, marknadschef på Skanska Industrial Solutions. Vi i branschen har på ett relativt smidigt sätt kunnat ta emot entreprenadberget i våra täkter eller terminaler. Tack vare att transportavstånden hållits nere har vi sparat enorma mängder koldioxid genom att använda berget där det byggs istället för att köra det långt och köra tillbaka med nytt material. 16 "Besluten går helt emot den praxis som utarbetats. Och konsekvenserna blir stora för samhället." Daniel Bergström STENKOLL KROSSORDET NUMMER 152