Energigas 1
Forskning & utveckling Stor potential för biogas
ur livsmedelsavfall Den mest lönsamma användningen för avfall från livsmedelsindustrin är att göra biogas, som uppgraderas till fordonsgas, av avfallet. Där finns en stor potential som inte utnyttjas i dag. Det visar forskare i Linköping i en ny studie. Livsmedelsindustrin är Sveriges näst största tillverkningsindustri, räknat till omsättning. Den producerar också en hel del avfall, som används exempelvis i djurfoder, komposteras eller förbränns för att bli el eller värme. Men avfallet kan också bli biogas. Tre perspektiv Forskare i Linköping har nu för första gången jämfört olika möjliga användningar – ur ekonomiskt, miljömässigt och energimässigt perspektiv. Syftet var att ta reda på om det är lönsammare att producera biogas än något annat. – Vi har inte räknat med några ekonomiska bidrag eller politiska styrmedel som skattelättnader, bara räknat på reda siffror. Ändå är det ofta lönsammast att producera biogas, säger Emma Lindkvist som är doktorand och forskare vid Biogas research center, BRC, vid Linköpings universitet. Emma Lindkvist och hennes kollegor har studerat fem olika regioner med många livsmedelsföretag. Den första regionen ligger runt en av Sveriges största städer där det finns frukt och grönsaksodling, bageri och slakteri. I en annan region runt en av de större städerna finns slakteri och godistillverkning. Ytter ligare ett område ligger vid kusten och har mindre slakterier, fiskindustrier och alkoholtillverkning. Forskarna har också valt ut tre små närliggande städer med bryggerier och ett område med landsbygd, en mindre stad och mejerier. Tre scenarier Ingen av de fem regionerna har i dag någon större biogasproduktion. Avfallet går i stället till förbränning och blir el och värme, komposteras eller blir djurfoder. Forskarna har därför räknat på tre möjliga scenarier: Att fortsät34 ENERGIGAS NR 2 2019 ta använda avfallet som förut, att producera biogas som uppgraderas till fordonsgas, samt att producera biogas för el och värme. – Biogas är överlag ett bättre alternativ ur alla perspektiven. I fyra av fem fall, som vi har undersökt, är det bättre ur ett ekonomiskt perspektiv att göra biogas, som uppgraderas till fordonsgas, av avfallet. I det femte fallet – kustområdet – var det ekonomiskt mer lönsamt att fortsätta som tidigare. Det gick helt enkelt inte att producera så mycket biogas av det avfallet. Största utbytet av biogas ger avfall av fisk och slakteriavfall och vegetabiliska oljor. Ben, mjöl och cellulosa är sämre råvaror. Flera av livsmedelsföretagen i undersökningen har haft kontakt med biogasföretag och fått till svar att biogasproduktion inte är lönsamt med deras flöde av råvara. – Men om man samlade ihop avfall från flera företag skulle det bli lönsamt. Jag tror dock inte att livsmedelstillverkarna kan göra det själva. Det krävs att exempelvis ett biogasföretag samlar in avfallet, eller politiska styrmedel som skyndar på, säger Emma Lindkvist. Ekonomiskt värde Hon menar att det finns en stor potential som inte utnyttjas. Ett skäl kan vara att det är långt från livsmedelsföretaget till en biogasanläggning. Bara i de fem områden som Linköpingsforskarna studerat kan teoretiskt 0,8 terawatt” I fyra av fem fall som vi har undersökt är det bättre ur ett ekonomiskt perspektiv att göra biogas, som uppgraderas till fordonsgas, av avfallet.” Emma Lindkvist, doktorand och forskare, BRC Resurs. Att göra biogas av avfall från exempelvis fruktrapport. timmar biogas utvinnas. Det är 40 procent av årsproduktionen i Sverige, som 2017 uppgick till totalt drygt 2 terawattimmar. – Det är en teoretisk potential, så det är inte alls säkert att man får ut så mycket. Men visst är det en stor potential som inte används, säger Emma Lindkvist. Forskarna har publicerat sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Energies. Nu ska de bygga datormodeller för att studera enskilda strömmar, som exempelvis frukt eller grönsaksavfall. Syftet är att ta reda på vad som passar bäst för respektive ström. Resurseffektiva värdekedjor Forskningscentret BRC fick nyligen 40 miljoner kronor från Energimyndigheten och har med lika stora bidrag från universitet samt före tag, städer och regioner som ingår, nu finan siering fram till november 2022. Forskningen sker inom sju områden. Ett är resurseffektiva värdekedjor, där studien om livsmedelsavfall hör hemma. Mats Eklund är professor och föreståndare för BRC.