Svensk Jakt nr 2-3

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Älgjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Blyfrågan Svensk Jakt Vildsvinsjakt » Bara ett skott behövdes. Kalibern 9,3x62 ger of ta det resultatet, enligt Per Hulmarker. JAGAR MEST KLÖVVILT Erlandstorps jakt lag jagar på en 800 hektar stor mark strax söder om Hjo i Västergötland. Området ligger naturskönt på sluttningen från Hökensås ner mot Vättern. Ungefär ett halvt dussin privata markägare ingår med sina fastigheter. Närmast Vättern består marken av ett brutet jordbrukslandskap med åkrar, trädridåer och åker holmar. När man kommer längre upp mot åsen övergår naturen till bördig granskog. Jaktlaget ägnar sig huvudsakligen åt klövvilts jakt; fram för allt jakt på vildsvin och dovhjort. Den årliga avskjutningen ligger på 30–40 vildsvin, cirka 20 dov hjortar, ett 10-tal rådjur samt en vuxen älg och en älgkalv. Vildsvinen började dyka upp i området för tio år sedan medan dovhjorten funnits här sedan mitten av 1990-talet. Erlandstorps jaktlag brukar ha 12–13 ordinarie medlemmar. Mest används kortdrivande hundar av typen wachtelhund och tysk jaktterrier på jakterna. I och med vildsvinens intåg har också lajkor och andra spetshundar börjat användas. ALLA TJÄNAR PÅ SAMARBETE – Ett bra sätt att skapa god stämning med grannlagen är att regelbundet bjuda in varandra på jakt. Och att hela tiden vara öppen och tydlig med vad som skjuts. Sådana ganska enkla förhållningssätt tror jag att alla vinner på i längden. Det menar Jonas Carlstein som varit jaktledare för Erlands torps jaktlag i 15 år. Han tillägger att just öppenhet och generositet fungerar som motmedel mot misstänksamhet och begynnande schismer mellan jaktlagen. ”Reder man ut saker på ett tidigt stadium och visar generositet mot varandra finns egentligen inte så mycket att bråka om.” Markerna där han och Erlandstorps jaktlag jagar är viltrika. Därmed finns också risken att små fastighetsägare i närområdet lockas att skjuta för mycket och leva på de större markernas viltproduktion. – Vi har en del små fastigheter här och den har vi erbjudit plats som medlemmar i jaktlaget. Då kan man få alla att gå åt samma håll. Ofta är det bättre att bjuda med folk än att fokusera på olikheter, förklarar han. När det gäller det egna jaktlaget försöker Jonas Carlstein jobba för tydlighet och att alla ska känna sig delaktiga. Filosofin är att allting måste vara pratbart och möjligt att diskutera. Det kan handla om allt från hundanvändning till att erbjudas att gå upp i nybyggda torn och säga om man kan tänka sig att avlossa skott därifrån eller inte. Dags att inta nästa pass i en gles granskog intill ett hygge. En ensam dovhind passerar snabbt mellan träden. SVENSK JAKT Nr 2/3 2023 37 Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Håll hunden varm Svensk Jakt Avskjutning Svensk Jakt Rävjakt Svensk Jakt Gör en isåtel med minkbete Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider februari Svensk Jakt Soltider mars Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer