Svensk Jakt nr 2-3

Svensk Jakt Chefredaktören CHEFREDAKTÖREN HAR ORDE T Brutna löftens pris N är Svensk Jakts reportrar intervjuat någon för en artikel eller ett reportage ställs emellanåt frågan: ”När kommer det här att publiceras?” Oftast kan vi inte ge något besked om den saken. I all publicistisk verksamhet görs ständiga urval och prioriteringar. Man har en preliminär planering, men sedan inträffar något i omvärlden som innebär att man måste prioritera om – och planera om. Innehållet i en tidning är aldrig helt spikat förrän den trycks. Det främsta skälet till att inte ge några besked om publicering är att man aldrig ska avge löften som inte kan hållas. totalförbud mot blyhagelammunition. Detta eftersom EU:s definition av våtmark omfattar avsevärt mycket mer än den redan befintliga, svenska, våtmarksdefinitionen. Hur kunde det bli så? ”Det främsta skälet till att inte ge några utfästelser är att man aldrig ska avge löften som inte kan hållas.” Inför fjolårets riksdagsval ställde Svensk Jakt tolv frågor till partiledarna, med syftet att vägleda läsarna – en god andel av Sveriges jagande väljarkår – i var de olika politiska alternativen stod i jaktliga frågor. En av dessa frågor handlade om bly i ammunition, och var formulerad: ”EU förbereder ett beslut om ett totalt förbud mot bly i ammunition. Hur ställer sig ditt parti till det?” Moderaternas partiledare Ulf Kristersson svarade: ”Förslaget måste stoppas. Beslut om svensk jakt ska fattas i Sverige, och frågan om blyammunition vid jakt är inte något som ska regleras på EU-nivå. I Sverige har vi redan ett tydligt naturskydd och strikta restriktioner för bly i våtmarker. De är fullt tillräckliga, och något som vi står bakom.” Solklart. Något blyförbud skulle alltså inte bli aktuellt i ett Sverige där Moderaterna och Ulf Kristersson styr. Som bekant fick Ulf Kristersson under hösten, efter att väljarna sagt sitt, möjlighet att bilda regering tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna – med Sverigedemokraterna som stödparti. Ganska exakt sex månader efter valdagen, den 16 februari 2023, införs nu något som i praktiken är ett Regeringen, i frågan företrädd av landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), säger nu att den inte kan förhindra blyhagelförbudet. Det framgår dels av en intervju med landsbygdsministern (sidorna 32–33), dels av ministrarnas debattartikel (sidan 22). Regeringens budskap är att det förestående blyhagelförbudet är den föregående regeringens fel. Att förbudet beror på S-MP-regeringens agerande (eller brist på sådant) kring årsskiftet 2019–2020, när EU-kommissionen la fram förslaget till den förordning som nu alltså snart träder i kraft. Regeringen säger att man inte har någon som helst möjlighet att stoppa blyhagelförbudet. Att det är för sent, att det som kunde ha stoppat förbudet skulle ha gjorts för tre år sedan. Av en annan regering. Ursäkta en simpel tidningsman, men om en svensk regering är så hjälplös inför detta EU-beslut – var inte Ulf Kristersson medveten om det före riksdagsvalet 2022? Om han var det, varför lät han då påskina att förbudet skulle stoppas om hans parti kom till makten? Var det okunskap – eller ljög Moderatledaren för Svensk Jakts läsare? Att avge löften som inte kan hållas har alltid ett pris. För politiker meddelas det prisets exakta värde nästkommande valdag. Med tanke på alla de frågor som uppkommit i anslutning till det inom kort ikraftträdande blyhagelförbudet, ägnar vi i detta nummer många sidor åt frågan. Dels den politiska nyhetsaspekten (sidorna 22 och 31–33), dels hur jägarna kan hantera förändringen praktiskt (sidorna 64–69). TRÄFF! För att förebygga hot och trakasserier mot de jägare som genomför skyddsjakt föreslås nu att stärka sekretessen (sidan 31). Bra, Naturvårdsverket! BOM! Behovet är skriande, men den utlovade översynen av riktlinjer för skyddsjakt på varg uteblir (sidan 25). Uselt, Naturvårdsverket! MISSA INTE Jägare är viltvårdare. Under den för viltet tuffa senvintern krävs på många håll insatser, exempelvis genom stödutfodring (sidorna 18–19). Eller genom rävjakt (sidorna 50–53). Vi är också hundvårdare. I detta nummer testar vi skyddande och värmande hundtäcken (sidorna 42–45). Siffrorna för jaktåret 2021–2022 har sammanställts och pekar på minskad avskjutning av de flesta viltarter (sidorna 46–49). SVENSK JAKT Nr 2/3 2023 Martin Källberg Chefredaktör martin.kallberg@svenskjakt.se 7 Svensk Jakt Älgjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Blyfrågan Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Håll hunden varm Svensk Jakt Avskjutning Svensk Jakt Rävjakt Svensk Jakt Gör en isåtel med minkbete Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider februari Svensk Jakt Soltider mars Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer