Svensk Jakt nr 2-3

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Älgjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Blyfrågan Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Håll hunden varm Svensk Jakt Avskjutning » Avskjutningen av våra viktiga jaktvilt älg och vildsvin fortsätter att sjunka kraftigt. På Jägareförbundet bedömer man att det beror mer på att stammarna minskar, än på att jägarna dragit i nödbromsen. Fortsatt brant nedåt för älg och vildsvin TEXT & FOTO JAN HENRICSON S venska Jägareförbundets viltövervakning för jaktåret 2021–2022 har nu sammanställts. Vad gäller älg och vildsvin är det en allt annat än munter läsning. Jämfört med föregående jaktår minskar älgavskjutningen med nästan 10000 till 73232, enligt länsstyrelsernas siffror. För vildsvinen är nedgången ännu mer dramatisk då avskjutningen minskat från 158809 djur till 119972, en nedgång med nästan 40000 vildsvin. Tydlig minskning Biträdande riksjaktvårdskonsulent Anders Nilsson bedömer att siffrorna är en spegling av att stammarna fortsätter att minska. – Man kan inte tillämpa samma förklaring överallt. Lokalt kan man säkert ha dragit i bromsen, men generellt ser vi en fortsatt minskning, säger han. För älgens del blir det tydligt när man jämför förra årets avskjutning med innevarande jaktårs älgobs. – Då är indikationen att älgstammen fortsätter rakt utför. Jag tror inte att vi har nått botten, utan vi fortsätter att på nationell nivå sänka älgstammen med nuvarande avskjutning. Sedan finns det förstås undantag, säger Anders Nilsson. Han beskriver utvecklingen SVENSK JAKT Nr 2/3 2023 Svårare med rovdjurstryck Om man jämför med ett län utan varg går det ganska fort för en älgstam att hämta sig från låga nivåer. – Men i de områden där det finns mycket varg och björn, samtidigt som älgstammen sänks genom jakt, är det inte säkert att man får den på fötter igen. För att få en snabb uppgång i älgstammen behöver man då reducera varg och björn, säger Anders Nilsson. Han tror att de senaste årens höga avskjutning har medfört att älgens reproduktion har påverkats. – Vi har för älgen ganska låga reproduktionstal. Det tror jag är en effekt av att vi är inne i en period då vi sänker stammen drastiskt, då det innebär att vi sänker medelåldern på framför allt hondjuren. Därmed är det en större andel unga hondjur som inte får någon kalv. En bieffekt av att vi varit hårdhänta med älgstammen är att vi får en lägre reproduktion, säger Anders Nilsson. För vildsvinens del är det inte bara sjunkande avskjutningssiffror som visar att stammen minskar. som problematisk, särskilt där det finns mycket varg och björn. – Fortsätter man sänka älgstammen i de områdena finns det i princip inget utrymme för jakt kvar. Risken är att det blir svårt att reparera stammen. Antalet trafikolyckor med vildsvin inblandade pekar i samma riktning, liksom sammanställningar över antalet utförda trikinprov. – Jag blir inte förvånad om vi kommer att skjuta ännu färre vildsvin innevarande jaktår än vad vi gjorde i fjol, på grund av att stammen minskar ytterligare. När jag pratar med kollegor runt om i vildsvinslänen är det ingen som säger att vildsvinsstammen ökar, säger Anders Nilsson. Jakt och sjukdom Han tror att den dominerande orsaken till att vildsvinen blir färre är jakten, där mörkerriktmedel som är tillåtna sedan några år tillbaka spelar en stor roll. – Det kan säkert finnas andra faktorer som stökar, till exempel salmonellan som får till effekt att vi har färre kultingar per sugga kvar vid hundjaktstarten i oktober. Dels får vi en långsammare tillväxt i vildsvinsstammen, dels blir hondjuren som blivit av med sina kultingar mer utsatta genom att vi skjuter en större andel produktiva hondjur då de inte har kvar kultingar som ett slags skydd, säger Anders Nilsson. I delar av jordbrukslandskapet och i delar av det småbrutna landskapet, där man inte vill ha så många vildsvin, har man enligt Anders Nilsson i stort sett plockat bort dem. – Det kommer säkert att finnas vildsvin i jordbrukslandskapet också, om det finns jägare och markägare som vill ha dem där. Men i mer renodlade skogsmarker kommer vildsvinen att vara svårare att komma åt med de här hjälpmedlen. Jag tror att vi i framtiden kan ha fler vildsvin i de sämre biotoperna än i de bättre, på grund av att de är svårare att beskatta i de miljöerna. Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent Känslig fråga Jägareförbundets rekommendationer för vildsvinsförvaltning är att en stor andel av avskjutningen ska utgöras av årsungar. – Finns det inga sådana på grund av att de dött av något annat får man dra ner på avskjutningen över huvud taget, om man inte vill sänka stammen ytterligare. Anders Nilsson konstaterar att det är en känslig fråga. Det kommer säkert att bli protester om man väljer att införa stora restriktioner i vildsvinsavskjutningen, då många vill se vildsvinen på betydligt lägre nivåer än vad de är i dag. – För jägarna gäller det att ha en medvetenhet och en strategi för vad de vill med sin vildsvinsstam. Den som tycker sig ha för få vildsvin måste vara försiktig med de stora hondjuren. Det är de som är gasen och bromsen i systemet, säger Anders Nilsson. ‹‹‹ 47 » Svensk Jakt Rävjakt Svensk Jakt Gör en isåtel med minkbete Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider februari Svensk Jakt Soltider mars Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer