Svensk Jakt nr 2-3

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Älgjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Blyfrågan Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Håll hunden varm Svensk Jakt Avskjutning Svensk Jakt Rävjakt Svensk Jakt Gör en isåtel med minkbete Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Fråga veterinären FRÅGA VETERINÄREN JO NAS MALMSTEN legitimerad veterinär, maila dina frågor till: jmalmsten@gmail.com Varför såg urinblåsan på vildsvinet ut så här? Staffan: Jag tog ur en fälld galt och såg dessa strukturer precis vid urinblåsan. Vad är det och är det normalt? SVAR: Det är galtens sädesblåsor. Sädesblåsor är några av galtens könskörtlar som tillhör reproduktionsorganen. Andra körtlar som ingår är prostata, bulbourethral körtel och testiklar/bitestiklar. Sädesblås orna är speciellt framträdande under parningssäsongen och sitter precis invid urinblåsan. De bidrar till att producera sädesvätska. Galtar producerar stora mängder sädesvätska – en sädestömning kan innehålla flera deciliter sperma. En annan Sädesblåsorna (till höger) sitter i anslutning till urinblåsan och producerar sädesvätska. intressant aspekt om just grisars reproduktions anatomi är att penisen är skruvformad för att passa in i suggans eller gyltans livmoderhals. Naturen är sannerligen fantastisk. ‹‹‹ Hjortlusflugor förekommer även hos kronhjort och kan efter att hjorten har fällts söka sig till varma områden under huden. Varför var det flugor under huden på hjorten? Fredrik: Vi fällde en kronhjort nyligen och efter hängning några dagar flåddes den. I hinnorna vid nacken sågs då stora mängder hjortlusflugor som såg ut att sitta under hinnorna. Vad har hänt? SVAR: Hjortlusflugan, även kallad älglus eller älgfluga, trivs hos hjortdjur. De hittas oftast hos älg, men kan även vara vanliga hos kronhjort. De sitter djupt nere i pälsen där de äter genom att då och då bita ett litet hål i huden och dricka blod. Under sensommaren och tidig höst svärmar de i ett försök att hitta ett lämpligt värddjur. När SVENSK JAKT Nr 2/3 2023 Spolmask är en vanlig parasit hos grisar och kan i vissa fall orsaka problem när maskarna konkurrerar om näringen i tarmen. de hittat ett värddjur landar de, tappar vingarna och stannar där tills vidare. Hos en älg kan 10 000-tals flugor leva. Om ett värddjur dör, som i det här fallet, söker flugorna värme i den mån de kan och det före kommer att de drar sig till muskulaturen, innan den svalnat. Då kan de krypa in under huden via ett flåsnitt och stanna där tills de dör av kyla eller näringsbrist, eftersom cirkulationen i hjortdjuret upphört. Så länge viltet betett sig normalt och inga sjukliga förändringar påvisas brukar köttet vara tjänligt, och flugorna kan putsas bort. ‹‹‹ Spaghettiliknande parasiter i fällt vildsvin Sven: Vi fällde ett ungt vildsvin i höstas och vid urtagning såg vi dessa spaghettiliknande parasiter. Vad är det för något och är det farligt att äta köttet? SVAR: Det ser ut som grisens spolmask, och den är ganska vanlig hos framför allt unga vildsvin. Man brukar säga att det är en av de allra vanligaste parasiterna hos grisar. Unga vildsvin är mindre motståndskraftiga och under vissa omständigheter kan de magra av eftersom maskarna konkurrerar med djuren om näringen i tarmen. Individer i gott hull och med goda förutsättningar klarar bättre av infektionen än sämre rustade individer. Vuxna vildsvin brukar kunna bygga upp motståndskraft mot infektionen. Maskarnas ägg kommer ut i avföringen och kan genom intag överföras till andra grisar. Efter intag utvecklas de till larver som vandrar genom andra organ, oftast levern, och spår av detta kan ses som vita, utsmetade prickar som liknar mjölkfläckar. Därefter vandrar de till lungorna, hostas upp och sväljs ner innan de utvecklas till vuxna maskar som kan bli 40 centimeter långa. Äggen är förvånansvärt tåliga och kan överleva flera år i miljön. ‹‹‹ 71 FOTO: FREDRIK LENNSTRÖM FOTO: SVEN INGELSSON FOTO: STAFFAN VARNÄS Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider februari Svensk Jakt Soltider mars Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer