Tidningen Energi 1
Tema Bio-CCS Inget annat land har infört ett drif
tsstöd för bio-CCS så vi lägger oss nu längst fram i utvecklingen. Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister och miljöminister är jag glad över att det råder bred konsensus om att detta är ett viktigt område att satsa på. Annika Strandhäll lyfter också fram att stödet för omvända auktioner för bio-CCS är ett viktigt steg som kan göra att Sverige blir ledande i världen på området. – Regeringens satsning är specifikt riktad mot bio-CCS som är ett relativt outvecklat område inom CCS-tekniken. Inget annat land har infört ett driftsstöd för bio-CCS så vi lägger oss nu längst fram i utvecklingen, säger Annika Strandhäll. I CCS-anläggningen skrubbas rökgasen med en kemisk lösning som binder koldioxiden. F Ä Det behövs ett statligt engagemang för att få igång marknaden för bio-ccs. Jenny Gode, Profu. ven regeringen och flera oppositionspartier tror mycket på bio-CCS. I mitten av december förra året tog regeringen beslut om driftsstöd för bio-CCS. Det är Energimyndigheten som ansvarar för stödet och det kommer att fördelas genom så kallad omvänd auktion. Det innebär att aktörer som deltar i auktionen lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra samt till vilken kostnad. De aktörer som kan leverera denna tjänst till lägst kostnad vinner anbudet och får stödet. Den första omvända auktionen är beräknad att ske i slutet av 2022 och den första utbetalningen blir omkring 2026. Regeringen hade lagt ett budgetförslag på 6 miljarder kronor till 2040 för omvända auktioner, men oppositionen och flera energibolag menade att denna nivå var för låg. I höstens budget röstades oppositionens (M, KD och SD) budgetförslag igenom och då utökades budgeten med 30 miljarder kronor för bio-CCS under perioden 2026–2046. Att det nu blir ett högre anslag är något som även klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) är positiv till. – Regeringens budgetförslag innebar en finansiering för den första auktionsomgången och att driftsstödet för åren 2026–2040 kunde sjösättas. Det innebar inte att vi hade tänkt stanna där, säger Annika Strandhäll och fortsätter: – Den budget som slutligen klubbades av riksdagen inkluderar även kommande auktionsomgångar och gäller för hela perioden 2026–2046. Jag ser ingen konflikt här, utan det här är ett område där det kommer ske en stor utveckling under kommande år. Som klimat22 NR 1 2022 TIDNINGEN ENERGI ör att nå dit krävs flera konkreta åtgärder. Energiforsk har, tillsammans med ett 15-tal bolag och organisationer, drivit ett omfattande projekt kring bio-CCS i fjärrvärmebranschen. I början av februari redovisade de sina resultat och projektet visar att fjärrvärmebranschen har en teoretisk potential att bidra med minst 10 miljoner ton negativa utsläpp av koldioxid per år genom bio-CCS. Då ingår utsläpp från förnybara biobränslen och biogent avfall. Uppvärmningssektorn har i sin färdplan sagt att de från 2045 ska utgöra en kolsänka och bio-CCS är en av de mest intressanta tekniska åtgärderna för att få negativa utsläpp. – Men det finns många utmaningar kopplat till detta och den absolut största utmaningen är finansieringen, för det här är dyrt. Idag finns inget marknadsvärde av negativa utsläpp. Det finns ett värde på att släppa ut koldioxid, men inte att ta bort koldioxiden än så länge, säger Jenny Gode på Profu och den som lett projektet. – Vi har i projektet analyserat flera möjliga finansieringsalternativ. På kort sikt behövs troligen statligt engagemang, medan marknadslösningar som byggs upp förhoppningsvis kan ta över på sikt, säger Jenny Gode. Hon poängterar också att energibolagen inte har någon egen vinning av bio-CCS, utan att de gör en samhällstjänst genom att skapa negativa utsläpp. Det kostar dem inget att låta bli och ingen kräver dessa lösningar än så länge. I Energiforsks projekt har man även tagit fram en strategi för att visa på vad som krävs för att fjärrvärmebranschen ska kunna bidra till negativa utsläpp med hjälp av bio-CCS. – Där framgår att för att energibranschen ska kunna nå den potential som finns för bio-CCS behövs inte minst tydliga politiska spelregler, en kommersiell marknad för negativa utsläpp samt ekonomiska styrmedel under en övergångsperiod, säger Jenny Gode. Strategin presenterades den 8 februari och arbetet tas nu vidare av Energiföretagen Sverige och Avfall Sverige. FOTO: STOCKHOLM EXERGI