Tidningen Energi 1
Välkommen Rock’n’roll och jävlar anamma För runt
15 år sedan arbetade jag som konsult för Vattenfall under en period då vårt företag producerade deras års- och hållbarhetsredovisning. En del i redovisningen handlade om CCS-satsningen i kolkraftverket Schwarze Pumpe. Här skulle utsläppen fångas och lagras i marken var tanken. Vattenfall satsade runt en miljard kronor på en pilotanläggning och fick mycket publicitet. Jag minns att vi bland annat hade en idé om en interaktiv karta/tidslinje till 2030 där man kunde klicka på respektive årtal eller anläggning och så skulle alla framtida aktiviteter presenteras på ett intresseväckande sätt. Kommer inte ihåg om kartan blev av – men efter några år rann CCS-projektet dock ut i sanden, bland annat på grund av bristande folklig acceptans och låga utsläppspriser. Under några år försvann CCS lite i den allmänna diskussionen innan det återuppstod i ny form: bioCCS. Genom att lagra koldioxiden från biobaserade fjärrvärmeverk och skogsindustrier kan vi uppnå negativa utsläpp – vilket kan behövas ”Vad talar för att det ska gå bättre med bio-CCS än tidigare satsningar?” för att få bukt med de sista svårfångade utsläppen från industrin. Det senaste året har det skett en snabb utveckling inom området och nu är bio-CCS på allt fler företags agendor. Främst i ledet står Stockholm Exergi som efter sitt EU-stöd i höstas ska bygga en fullskalig anläggning (med hjälp av lite ”rock´n´roll och jävlar anamma” som det står i deras FOU-dokument). Men ytterligare ett femtontal energiföretag är med och knackar på dörren till denna gryende marknad. Hur ser utmaningarna och möjligheterna ut? Och vad talar för att det ska gå bättre med bio-CCS än för Vattenfalls tidigare satsningar? Det är några av frågorna som vi tar upp i vårt tema. I detta nummer åker vi också till Mönsterås för att se vad som krävs för att lyckas bygga stora vindkraftsparker. Vi träffar också Kraftringens vd Sezgin Kadir som är i full färd med att utreda ett nytt kraftvärmeverk. Och så har vi en massa annat förstås, till exempel vakuumisolerade fjärrvärmerör, bränslehantering på Forsmark och smarta tips för att stärka kundservicen. Trevlig läsning! Hör gärna av er med tips och synpunkter. Johan Wickström Chefredaktör Det är alltid roligt med interaktiv grafik över elmarknaden. På app. electricitymap.org kan man se hur mycket koldioxid olika länders elproduktion genererar i realtid. Tidningen Energi ges ut av Energi företagen Sverige. Adress: Tidningen Energi, 101 53 Stockholm Ansvarig utgivare: Anna Lejestrand 08-677 26 91, anna.lejestrand@energiforetagen.se Tidningsproduktion: Springtime-Intellecta Miljömärkning: Svanen 3041 0091 ISSN: 0013-9939 Tryck: Trydells Tryckeri Upplaga: 12 500 ex. Årgång: 4 För signerade artiklar svarar författaren. För vinjetten Till sist svarar Energi företagen Sverige. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras och publiceras elektroniskt. Tidningen Energi är medlem i Sveriges Tidskrifter. REDAKTION Chefredaktör Johan Wickström 0708–950 137, johan.wickstrom@energi.se Skribenter: Linus Olin, Ann-Sofie Borglund, Marie Kofod-Hansen, Carl Johan Liljegren Formgivare: Tobias Rydén, Capri Norrman Omslagsfoto: Joachim Grusell Följ oss på energi.se om du vill veta det senaste inom energibranschen. ANNONSERING Jonas Holmqvist 0700-62 31 55, kontakt@rabaldermedia.se PRENUMERATION Pressdata 08-799 62 41, energi@ pressdata.se. Pressdata, Box 610, 832 23 Frösön. Pris 500 kr för 5 nr/år, 955 kr utomlands, inkl. moms. TIDNINGEN ENERGI NR 1 2022 5