Omtanke 1
I mitten syns Rodin där han står med båda grupper
na hjältar som stolt visar upp sina diplom. Foto: Privat – Men när grupp två hade kommit igång på allvar så uttryckte en av killarna sin tacksamhet med orden ”Hade jag inte fått varit en del av det här så hade jag varit en av de gängkriminella i Gävle”, berättar Rodin. Mötesplatsen har blivit mer än en träffpunkt en gång i veckan, killarna kommer hit i stort sett varje dag och projektet har blivit en permanent satsning. Grupp tre av hjältarna i full gång och nästa år finns det planer på en grupp tjejer; Shanzi hjältinnor. På Högskolan i Gävle har en grupp forskare följt projektet under ett och ett halvt år vars huvudsakliga syfte var att mäta och utvärdera resultatet samt se vilka effekter Shanazi hjältars arbete har fått i samhället. Forskargruppen utvärderade både årskull ett och två för att se hur utfallet av utbildningsinsatserna och aktiviteterna motsvarat projektets målsättning. – Vi ville bland annat undersöka vilka deltagarna var när de inledde projektet och hur deras medverkan i Shanazi hjältar har påverkat deras kunskaper, medvetenhet och attityder, säger Charlotta Donohue, filosofie master och universitetsadjunkter i socialt arbete, som har ingått i forskningsgruppen som ligger bakom utvärderingsstudien. Syftet med studien var också att undersöka hur hjältarna hade fungerat som 32 | www.ssil.se ambassadörer i samhället samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer som kunde identifieras i projektet. Eftersom hedersrelaterat våld (HRV) är ett känsligt ämne behövdes det utformas en noggrann etik ansökan som Etikprövningsmyndigheten därefter skulle godkänna. Ansvarig forskningsledare har varit Stefan Sjöberg, docent i socialt arbete och universitetslektor (PhD) i sociologi vid Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, Högskolan i Gävle. Övriga i forskningsgruppen har varit Catharina Löf, universitetslektor (PhD) i socialt arbete och Nessica Nässén, filosofie master och universitetsadjunkt i socialt arbete. STUDIEN GENOMFÖRDES PÅ uppdrag av Gävle kommun som till detta beviljades medel från Brottsförebyggande rådet och Delegationen mot segregation. Under studien genomfördes intervjuer med hjältarna i årskull ett och två, styrgruppen för projektet, arbetsgruppen, projektledare Rodin Hajo samt familjemedlemmar till hjältarna. Det gjordes också en enkätundersökning i gymnasieskolorna där hjältarna bidragit med utbildningsinsatser där dryga 200 enkäter samlades in. Forskningsresultaten visade att deltaCharlotta Donohue. garna hade varierande grader av kunskap om hedersrelaterat våld innan projektet startade. En del hade hört talas om hedersproblematiken, några uppgav att man hade pratat om det i familjen medan andra sa att man inte alls pratade om ämnet hemma. En ansåg sig ha god kännedom, en annan förstod inte innebörden av heder innan deltagandet och en berättade att han levt inom hederskontexten hela sitt liv. I INTERVJUERNA MED hjältarna framkom det att heder inte alltid behöver handla om kontroll och förtryck, utan även kan betraktas som traditioner kopplade till kulturen, som till exempel respekt för äldre, maträtter och andra traditioner. I den första fasen av utbildningen som handlar om att se innebär det att se varandra som individer och som gemensamma resurser men att också kunna förstå sig själv, sin identitet och bakgrund i relation till andra. Den första fasen är viktig för relationsskapandet inom gruppen; att bygga empowerment, både som individer och som grupp. Forskningsresultaten visar att den transformativa ledarskapsstilen har varit en framgångsfaktor i projektet och i intervjuerna med hjältarna beskrivs projektledaren som en viktig person som