Omtanke 1
AKTUELLT Stärker stödet för familjehem Hon ger ut
ny bok om att åldras med adhd Många tror att adhd växer bort med åren, men så är det sällan. Vi vet inte så mycket när det gäller adhd hos vuxna. Det är något Lotta Borg Skoglund vill ändra på med boken ”Åren går, adhd består”. De flesta äldre som får en adhddiagnos idag har levt ett helt liv utan att förstå mönstret av upprepade svårigheter och misslyckanden. Kanske blir ett barns eller barnbarns diagnos en ögonöppnare och för många ger dessa nya kunskaper dem möjlighet att blicka tillbaka och reflektera över saker de känt och varit med om genom åren. Lotta Borg Skoglund tycker att det är dags att äldre vuxna med adhd får en bok om sitt liv och sin kamp. Efter flera böcker om NPF ur olika vinklar skriver hon nu om att få sin diagnos sent i livet och att åldras med adhd. Boken kom ut den 15 september på Natur & Kultur förlag. Fokus i boken ligger på de förändringar, både i kroppen och livet, som sker i olika utsträckning för oss alla under de här åren. Och om vikten av att få rätt förklaringsmodell även om det kommer sent i livet. Föräldrar med npf Föräldrar med npf lever ofta i en vardag med hög grad av stress som också gör att de har en ökad sårbarhet för att utveckla psykisk ohälsa. – Det är min erfarenhet och min övertygelse att människor med olika typer av funktionsnedsättningar ofta blir missförstådda för att vi inte lyssnar på rätt sätt. Vi skapar funktionshindran-de miljöer och förväntar oss att personen ska fungera i dem. Onödiga missförstånd uppstår som leder till frustration, stress, sorg, ilska och skadliga polariseringar som ytterst drabbar barnet, säger Therese Allvar, leg. psykolog. I hennes bok ”Att möta föräldrar med npf” varvas teori med berättelser från verkligheten. Den ger också konkreta tips och verktyg. Läsarna får en ökad förståelse för människorna de möter och hur fördomar och felaktiga eller uteblivna insatser och interventioner bäst kan undvikas. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 38 | www.ssil.se Mentorskap är en ny satsning för att stödja familjehem i Örebro kommun. Det innebär att erfarna familjehem, som har genomgått utbildning och har gedigen erfarenhet, står till förfogande för andra familjehem som behöver råd, stöd och delad erfarenhet. – Familjehemsenheten i Örebro arbetar för att utveckla familjehemsvården utifrån behov och önskemål som kommer från våra uppdragstagare. En modell med mentorsfamiljer har efterfrågats och vi ser det som ett bra sätt att ta tillvara all den kunskap och erfarenhet som många av våra familjehem har att dela med sig av, säger Sandra Pehart, familjehemssekreterare och projektledare. En mentorsfamilj kan ge stöd även på kvällar och helger och kommer att vara ett komplement till det professionella stöd som familjehemmen får från sin familjehemssekreterare. – En mentorsfamilj ska vara som en ”familjehemsvän”, som kan ge stöd utifrån egen erMentorprogrammet är en del av Örebro kommuns satsning för att skapa trygga och stabila miljöer för barn och ungdomar som behöver ett nytt hem. farenhet av familjehemsuppdrag. Genom att erbjuda mentorskap skapar vi en plattform där våra familjehem kan dela sina erfarenheter och samarbeta med varandra på ett effektivt sätt. Det ger en ökad trygghet och kvalitet i familjehemsverksamheten och skapar möjligheter till personlig utveckling för alla inblandade parter, säger Sandra Pehart, familjehemssekreterare och projektledare. Genom att erbjuda ett omfattande stöd för familjehemmen, inklusive mentorskap, hoppas kommunen kunna öka antalet ansökningar från engagerade personer som vill göra en positiv skillnad i placerade barns liv. Projektet pågår till 30 november och ska sedan utvärderas för att se om mentorsfamiljer kan bli en permanent stödinsats för Örebro kommun. familjehem i Fler brottsutsatta förmedlas till Brottsofferjouren Polisens ärendeförmedling till landets brottsofferjourer har ökat rejält detta år. Under perioden 1 januari – 31 augusti har förmedlingen ökat med hela 29 procent jämfört med samma period förra året. Detta är den största ökningen på över tio år. – Det här betyder att många fler brottsutsatta får stöd. Vi har arbetat outtröttligt i många år för att öka förmedlingen från polisen och det är mycket glädjande att se att vårt arbete ger resultat, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige. BOJ har sedan början av 2023 arbetat målmedvetet med sitt gemensamma interna projekt ”Har du ställt frågan?”. I projektet har jourerna arbetat på lokal och regional nivå med att ge skräddarsydd information direkt till anmälansupptagande poliser och med att informera PKC (Polisens kontaktcenter). – Vi kan alltså se att projektet ger verkliga resultat. Fler brottsoffer, vittnen och anhöriga får nu frågan och fler förmedlas vidare till oss, säger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare. När någon anmäler ett brott till polisen, alternativt medverkar som vittne i en polisutredning, så ska polisen ställa frågan om hen önskar kontakt med en brottsofferstödjande verksamhet. Svarar personen ja förmedlas kontakt med Brottsofferjouren eller annan lämplig stödverksamhet. Värt att notera är dock att det går utmärkt att själv kontakta Brottsofferjouren även om ingen polisanmälan gjorts. FOTO: GETTY IMAGES FOTO: EVA LINDBLAD