Omtanke 1
kommit att bli som en familjemedlem och någon man
hyser stor respekt för. – Det framkom tydligt att Rodin är en Under den andra fasen som handcentral del i projektet genom sitt sätt att föregå med gott exempel och förmåga att bygga laganda i gruppen. Förutom en duktig ledare behövs en välgenomtänkt organisationsstruktur bestående av en styrgrupp och arbetsgrupp samt en samverkan med andra aktörer. Detta saknades i Linköping vilket innebar att grundaren Hoshi Kafashi ensam fick axla ansvaret för Shanazi hjältar, berättar Charlotta. I FÖRSTA FASEN ingick ett tillfälle där hjältarna skulle börja prata om känslor i gruppen. Rodin bad deltagarna att berätta om en person som har påverkat dem i livet. Detta öppnade upp till starka berättelser som till exempel någons pappa som hade gått bort och de förväntningar att då bära rollen som mannen i huset. Även fast detta inte var uttalat upplevdes ändå en förväntan utifrån de traditioner som finns i hemlandet vilket inte är en lätt uppgift för en ung kille. – Hjältarna i årskull två var mer utmanande att jobba med på grund av machoattityder och ett hårdare ”skal” än den första kullen. När de väl började att öppna sig var det en hjälte som inte kunde sluta gråta medan en annan blev fruktansvärt arg då han delade med sig av en situation som har kommit att prägla honom djupt. Var hade den där ilskan tagit vägen om den inte hade fått komma ut i vårt trygga rum? En hjälte berättade om en begränsad mamma som hindrades från att sminka sig när hon skulle gå ut. En annan om när han som fyraåring inte orkade gå längre efter två dagar på flykt från hemlandet då hans mamma slänger sina sista väskor i dikeskanten för att istället bära på honom. En kille berättar om när han blev slagen av sin pappa med ett bälte och en annan vars bror försökte ta självmord. Vissa av de här killarna var barndomsvänner sedan tidigare, men hade aldrig pratat med varandra om de här sakerna. De uttryckte efteråt att det var skönt att få ur det de burit omkring på, berättar Rodin. Forskningsresultaten belyser att en del av hjältarna inte förstått att de själva levt i en hederskontext. Ett exempel är att tänlar om att förstå har hjältarna deltagit på en mängd föreläsningar, utbildningar och workshops om jämställdhetsfrågor, mänskliga rättigheter, kvinnlig omskärelse, prostitution och så vidare. EN AV KILLARNA, Adam, sa: ”Det kan vara livsviktigt för människor att jag vet om jämställdhet och kvinnors rättigheter. Det kan förändra allt för kvinnor i min släkt”. Både Rodin och Charlotta tycker att det är så fint sagt och det visar verkligen på kraften i att vara ambassadörer. – De är en del av något viktigt. Vi har Rodin är glad över att projektet har blivit ett permanent inslag i kommunens arbete för att motverka hedersvåld. ka att man behövde hålla ordning på sin lillasyster eller att det är fel att hon skulle få sova över hos någon kille medan det för en själv inte är något konstigt att övernatta hos en tjej. – Jag brukade fråga dem hur de själva skulle tänka om de fick en dotter och hur de skulle behandla henne. Då blev det lättare att se det som en självklarhet och en mänsklig rättighet att få bestämma själv över vem man träffade. Men hbtqifrågan då? Jag skäms för det idag, men när jag var i deras ålder så tänkte jag på homosexuella som vidriga. När de sa till mig att ”Nejdå, det är samma för alla” så sa jag att det var bullshit, att de inte vågade säga vad de tänkte. Men efter att ha sett filmen ”Who the fuck is Bobby?” som handlar om en pappa som vägrar att acceptera sin sons sexuella läggning så märktes en förändring även där. Det finns så många fördomar, åt alla håll. Killarna lever i ett utanförskap, de blir stoppade av polisen på grund av sitt utseende, de lever också i parallella världar där det blir en krock mellan hemmet och det svenska samhället, de är en person hemma och en person med sina kompisar, säger Rodin. faktiskt även deltagit på en EU-konferens och då höll Adam ett föredrag på engelska som var så imponerande. Sedan citerade Jämställdhetsministern Adam i sitt tal. Den personliga resan som de här killarna har gjort är fantastisk. Från början vågade de knappt prata inför gruppen och sedan har de föreläst med 300 personer i publiken på skolor och i många olika sammanhang. När tre av killarna var på sin gamla skola i Sätra och pratade rann tårarna på deras gamla lärare, berättar Rodin. Han berättar att en av killarna nu plug»Var hade den där ilskan tagit vägen om den inte hade fått komma ut i vårt trygga rum?« gar till socionom, en annan har fått jobb på Machofabriken och en tredje på Rädda Barnen. De vill fortsätta att göra skillnad. Och de får vara en del av hjältarna så länge de vill, ingen har ännu hoppat av. – I en intervju var det en person som tidigare hade arbetat som fritidsledare som påtalade att det hade funnits oro för några av killarna att de skulle välja fel väg, men nu var han så glad att se den positiva förändring som skett och vilket ansvar hjältarna har tagit, berättar Charlotta. I studien har styrgruppen uttryckt att man nu har ett stort antal unga ambassadörer som utgör en viktig länk till stöd för socialtjänsten. Ungdomar upplevs ha större förtroende för vad killarna säger. I den tredje fasen agera är det fokus på att omsätta kunskap till handling då hjältarna ska sprida sin kunskap genom att www.ssil.se | 33