Omtanke 1
AKTUELLT Rapport: Nyanlända tjejer missar sina rä
ttigheter Nyanlända unga kvinnor och tjejer i Sverige saknar grundläggande information om sina rättigheter på ett flertal områden. Det framkommer i Kvinna till Kvinnas rapport ”Manifest – unga nyanlända kvinnors krav på makthavare” som lanseras i samband med internationella kvinnodagen 8:e mars. I rapporten intervjuas en grupp som deltagit i Kvinna till Kvinnas kunskapsutbyte för nyanlända tjejer. Resultatet visar att dessa har bristande kunskaper om sina rättigheter i skolan, i vården, när man utsätts för diskriminering och kanske framför allt om vad som gäller på arbetsmarknaden. ”Jag hade ingen aning innan. Vad är rättigheter och skyldigheter? Det var helt nytt.” säger en av de intervjuade. – Vår rapport visar att ett rättighetsarbete riktat mot nyanlända tjejer måste vara tydligt, konkret och börja från grunden, säger Kvinna till Kvinnas generalsekreterare Petra Tötterman Andorff. Flera intervjuade har inte Dokumentär om Childhood I över 20 år har Childhood arbetat med att förebygga våld och sexuella övergrepp mot barn. Nya Viaplayserien Barnens drottning ger en unik inblick i Childhoods arbete och Drottningen och Prinsessan Madeleines engagemang i organisationen. I serien får tittarna också möta en mängd eldsjälar som vigt sina liv för att göra skillnad för barn. Poliser, forskare, läkare och personer som utsatts för sexuella övergrepp under barndomen berättar om sitt engagemang. – För oss är det naturligtvis väldigt fått någon information om hur vården fungerar och hur de kan tillgodose sin sexuella och reproduktiva hälsa. Det sker inget automatiskt kunskapsutbyte mellan skolan och till exempel Ungdomsmottagningen. DEN SVENSKA SKOLAN är heller inte likvärdig när det gäller kunskaps- och informationsstöd till nyanlända tjejer. Enligt Kvinna till Kvinna är det ett lotteri ifall man får hjälp av en studievägledare eller vägledning i att söka till exempelvis Komvux. Skolan bedriver heller inget uthålligt jämställdhetsarbete varken för nyanlända tjejer eller killar. – Sedan är kunskapen om hur svensk arbetsmarknad fungerar oroväckande låg hos nyanlända tjejer. De riskerar därför att utnyttjas på olika sätt, säger Petra Tötterman Andorff. Rapporten visar att flertalet inte vågar agera eller anmäla för att de är just osäkra på vad de har för rättigheter. – Vårt övergripande krav är därför att samhället på alla plan måste prioritera rättighetsarbetet för nyanlända tjejer och unga kvinnor, säger Petra Tötterman Andorff. Otrygghet bland unga kvinnor Nästan varannan ung kvinna känner sig otrygg i sitt hem och närområde. Det visar en nationell undersökning genomförd av Verisure i samarbete med Kantar Sifo. Den årliga nationella undersökningen ”Svenskarna & Trygghet” visar att ner sig otrygga i sitt hem eller närområde. – I populärkulturen och nästan var tredje svensk känner sig otrygg (31 %) och att otryggheten är störst hos unga kvinnor i åldern 18–29 år (46 %). Det är en signifikant skillnad jämfört med gruppen äldre män i åldern 65–74 år, där endast 18 % uppger att de känmedias rapportering kring brottslighet så målas kvinnor oftast ut som offer och män som antingen förövare eller hjältar. Kvinnor får alltså alltid vara passiva och beroende av andra. Det här påverkar förstås kvinnors upplevelser av otrygghet, framförallt i det offentliga rummet men tydligen också i hemmet. Lägg då till att rättsväsendet tenderar att nedprioritera de brottskategorier som drabbar kvinnor vilket förstås ökar otryggheten och känslan av rättslöshet ytterligare för just kvinnor, säger Kristina Wicksell Bukhari, jämlikhetsexpert på Make Equal. Rapporten visar att yngre personer generellt upplever sig mindre trygga än äldre. I det yngsta segmentet, 18–29 år, är tryggheten som lägst. Endast 59 % av dessa känner sig trygga i sitt hem eller närområde. Känslan av trygghet ökar sedan med åldern – tre av fyra i de äldre åldersgrupperna uppger att de känner sig trygga (50–64 år, 77 % och 65–74 år, 75 %). roligt att Childhoods arbete med att förebygga våld och sexuella övergrepp mot barn visas i en fem avsnitt lång dokumentär. Det är modigt av producenterna att inte rygga tillbaka för svåra teman som pedofili, resande förövare eller livestreamade övergrepp. Vad vi tycker gör serien så stark är att den lyfter eldsjälar och visar hur mycket som görs för att förhindra att övergrepp sker, säger Paula Guillet de Monthoux, generalsekreterare på Childhood. De gör fler suicidförsök Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen så ökar könsdysfori i befolkningen, framförallt bland barn och unga där andelen nya fall bland unga 13–17 år med registrerat kön kvinna vid födseln har ökat mest. Samtidigt vet vi sedan tidigare att självmordsförsök är vanligare bland yngre transpersoner än bland äldre. Transpersoner är kraftigt överrepresenterade när det gäller självmordstankar och självmordsförsök. 36 % av alla transpersoner har övervägt att ta sitt liv, jämfört med 6% bland befolkningen i allmänhet. Dödlighet i suicid är högre bland personer med könsdysfori i jämförelse med befolkningen. Mind har därför skapat en plattform där transpersoner kan dela och läsa andras berättelser om vad det innebär att komma ut och leva som transperson. På så vis ges möjlighet att hitta andra att identifiera sig med och att begreppet trans breddas. Det skapar igenkänning och tröst och kan i många fall vara direkt livräddande. Även själva berättandet i sig kan ha en terapeutisk funktion. Inte minst är detta också ett utmärkt tillfälle att förmedla kunskap till allmänheten om vad det innebär att leva som transperson och vad begrepp som könsidentitet och sexualitet egentligen betyder. Plattformen är framtagen tillsammans med skådespelaren och författaren Saga Becker, som själv är transperson. Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se www.ssil.se | 33