Omtanke 1
AKTUELLT Flera brister i samhällets stöd En ny ra
pport från Bris visar att yngre barn sällan beviljas insatser från socialtjänsten och att tillgången till stöd skiljer sig beroende på var barnet bor. Bris anser att samhällets stöd till de yngsta måste bli mer tillgängligt och jämlikt. Ökar risken för stroke Omkring 26 000 drabbas och cirka 6 000 dör varje år av stroke. Nu visar ny forskning som Hjärt-Lungfonden har tagit del av att hög genetisk risk för depression eller bipolär sjukdom ökar risken att drabbas av stroke, särskilt för kvinnor. Tidigare forskning har visat att personer med depression eller bipolär sjukdom har mellan 1,5 och 4 gånger förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Den nya studien påvisar för första gången ett orsakssamband mellan depression eller bipolär sjukdom och risken för stroke specifikt. – Vår studie indikerar att man i framtiden kan behöva ägna mer uppmärksamhet åt individer med hög genetisk risk för depression och bipolär sjukdom redan i unga år, säger Isabel Goncalves, professor och överläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Äldre män har högst risk för självmord Varje år dör runt 1 500 personer i Sverige i självmord. En stor majoritet av alla som tar sitt liv är män. Organisationen Suicide Zero har gjort en faktasammanställning om män och självmord och olika faktorer som kan påverka att det ser ut som det gör. – Den allmänna kunskapen är låg kring att män står för 70 procent av alla självmord. Ännu färre vet att risken för män att dö i suicid ökar med åldern, beror på socioekonomiska faktorer och var i landet man bor. Med rapporten vill vi bidra till en viktig diskussion om män, självmord och hur liv kan räddas, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero. En anledning till att Suicide Zero lyfter detta just nu är den ekonomiska situationen i samhället. Utvecklingen riskerar att driva upp självmordstalen för människor som befinner sig i en utsatt situation då flera studier visar att män påverkas i större grad av psykosociala och socioekonomiska utmaningar. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 38 | www.ssil.se Varje barn har rätt till en trygg uppväxt, liv och utveckling. Ändå finns det barn i Sverige som lever i utsatthet från tidig ålder. Bris nya rapport ”Se mig – rätten till stöd tidigt i livet” fokuserar på barn upp till sex år som lever i utsatthet och samhällets ansvar att ge skydd och stöd. Genom vad barn berättat i Bris stödlinje, intervjuer med yrkesverksamma inom förskola, socialtjänst och BVC, samt utifrån forskning och myndighetsrapporter beskriver rapporten barns erfarenheter av att fara illa och vad som gör att samhällets stöd till de yngsta barnen brister. – I den offentliga debatten har frågan om tidiga insatser fått allt större utrymme, men samtalet fokuserar på insatser till de äldre barnen och de yngsta barnens situation osynliggörs. Samtidigt vänder Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, menar att de yngsta barnens situation osynliggörs i debatten. Sviker barn i missbruksmiljö Majoriteten av Sveriges kommuner erbjuder stöd till barn i familjer med missbruksproblem, men bara cirka en procent av de utsatta barnen har nåtts av stödet. Det visar en ny rapport från barnorganisationen Junis. 15 procent av alla barn i Sverige, cirka 320 000 barn, påverkas negativt av en förälders drickande. I en enkätundersökning från barnorganisationen Junis har kommunerna fått svara på hur många barn som deltagit i någon typ av stödverksamhet under 2022. Tillsammans har de nått 3 665 barn i familjer med missbruksproblem, vilket motsvarar 1,15 procent. – Det är orimligt att så få barn får det stöd de har rätt till, säger Mona Örjes, förbundsordförande i Junis. Man kan inte på riktigt säga att man erbjuder stöd om man inte hittar vägar att nå ut till de berörda barnen. Får till exempel vuxna som har kontakt med socialtjänsten utifrån sitt missbruk ens frågan om de har barn?! Barn till föräldrar med missbruksproblematik löper ökad risk för psykisk ohälsa, försummelse och våld i hemmet. Även sämre skolresultat är betydligt vanligare hos dessa barn. Konsekvenserna kan mildras eller till och med undvikas om barnet får delta i stödverksamhet. – Det är så otroligt många barn som far illa, och det är en skam att de flesta av dem inte får hjälp! Breda satsningar och samarbete mellan till exempel skola, socialtjänst, vård och ideell sektor behövs för att upptäcka och nå fler barn. Alla som möter barn behöver veta vad de ska titta efter, säger Mona Örjes. sig barn till Bris och berättar om utsatthet de levt i sen de var små och om vuxna som inte gör tillräckligt för att de ska få hjälp i sin situation, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris. I rapporten lyfter Bris barns egna berättelser om att leva i utsatthet som yngre och vad det fått för konsekvenser för barnen som äldre. Barn berättar om hur det är att växa upp med föräldrar som inte tar hand om dem och deras yngre syskon, om att bli lämnad ensam, få ta för stort ansvar och bli utsatt för våld. Barn ser ofta en koppling mellan den utsatthet de befunnit sig i vid mycket låg ålder och hur de mår idag. Forskning visar att våld och utsatthet under tidig barndom får konsekvenser för barnet både på kort och lång sikt, och kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa. Förskollärare och BVC-personal som Bris pratat med lyfter att de bland annat saknar tid och resurser att ha samtal med föräldrarna om oro de känner, samt att de saknar rutiner och metoder för hur samtalen ska ske.