Omtanke 1
»Det kunde bli konflikter 2-3 gånger om dagen« di
gare. Då blev det mycket bättre, säger Yamona. Hon är glad att de genom att stödet till barnet. I vanliga fall så använder vi våra generella hjälpmedel, men det blir inte tillräckligt anpassat efter individen, säger Yamona. ARBETET HAR LETT fram till intressanta diskussioner bland personalen. – Man lär sig väldigt mycket bara genom att dokumentera olika händelser. Jag kanske tycker att en sak sker jätteofta, men när man väl mäter det så ser man svart på vitt hur det är. Och personal kan också ha olika åsikter om vad som är ett kraftigt utbrott eller inte. Sedan var det ett barn som hade tydliga Forskningsprojektet har lett till en ökad grad av självbestämmande hos barnen. svårigheter i övergången mellan skola och boende. Yamona berättar att barnet blev stressat vid övergång från skolan till boendet när man skulle äta lunch. – Vi gjorde på samma sätt och mätte noga vilka tidpunkter barnet blev stressat, vilka moment det handlade om och vilken grad av stress. Barnet reagerade väldigt tydligt på stress, blev tydligt orolig och uppvarvad. – ICF-modellen identifierar faktorer som delaktighet, engagemang och aktiviteter, men också omgivningsfaktorer. Där kunde man tydligt se att det var flera faktorer som påverkade barnet, inflikar Pontus. Först märkte de att barnet blev stressat när personalen pratade med varandra vid överlämningen då en personal från skolan var med. Då provade de med att skapa en tydligare ritual med bildstöd för att tydliggöra för barnet vad som skulle hända och utföras i anslutning till lunchen. – Det blev en liten förbättring, mest för att barnet hade något att fokusera på med den tydliga ritualen. Men sedan blev det oroligt igen när de andra barnen kom för att äta lunch. Då ordnade vi med skolan att barnet skulle få komma och äta lite tifölja modellen kunde identifiera alla faktorer som skapade problem. Möjligheterna är tydliga, genom arbetssättet går det att bättre tillgodose barnens behov och uppfylla målen. – De hinder som vi kunde identifiera i följeforskningen av projektet var att det krävs att man har täta personalmöten, annars kan det bli svårt att arbeta enligt modellen. Man behöver också ha någon som ansvarar för arbetet och kan coacha och vara bollplank till personalen, säger Pontus. Det är inte alltid det finns den resursen på ett LSS-boende. På Solberga by har man utsett två stödpedagoger som har fått en tydligare roll att leda arbetet på varsitt boende. Arbetet med att förbättra det personcentrerade stödet till barnen fortsätter och Pontus hoppas att hans forskning kan hjälpa andra att utveckla sina verksamheter. ● Om forskningsartikeln För den som vill fördjupa sig i forskningsartikeln så heter den ”Enhancing staff capacity to support children with intellectual disability receiving residential services: A realist evaluation of an improvement program” och finns att hitta på Jönköpings universitets hemsida, ju.se. Rätt plats för din annons. Kontakta oss så hjälper vi dig! Marko Grönholm 070-092 77 30 marko.gronholm@ssil.se 54 | www.ssil.se