Omtanke 1
AKTUELLT Ny metod för förändring Glada Hudikteate
rn höll manifestation Glada Hudikteaterns senaste filmprojekt ”Det kunde varit vi” är en dokumentär som tar oss tillbaka i tiden. Från invigningen av rasbiologiska institutet i Uppsala 1922 till Vipeholmsanstaltens experiment på utvecklingsstörda. I filmen får du som tittare följa med till olika platser i Sverige och träffar anhöriga, forskare och experter som ger svar på våra frågor och berättar om hur personer med olika funktionsvariationer behandlats genom tiderna. Syftet med filmen är att få människor att vilja vara med och bidra till ett samhälle som är mer inkluderande. Vi kan inte förändra det förflutna, men vetskapen om vår historia kan hjälpa oss att bygga en bättre framtid. Den 24 maj berättade Pär Johansson, Emma Örtlund och Ida Johansson om filmen på Sergels Torg i Stockholm genom en manifestation för människors lika värde och ett mer inkluderande samhälle. Mer stress på jobbet En tydlig dipp i arbetsmiljön kan konstateras på många arbetsplatser de senaste tre åren, enligt en ny kartläggning från Brilliant Future. Stressen ökar och återhämtningen minskar jämfört med i början av pandemin. Nästan 40 procent känner sig stressade och ungefär lika många upplever dålig återhämtning, jämfört med cirka en tredjedel när pandemin slog till. Dessutom upplever drygt en tredjedel att de inte kan påverka sin arbetssituation efter pandemin. – Vi ser en nedåtgående trend jämfört med vid pandemins start som helt klart medförde ett arbetsmiljöskifte. Stora grupper av medarbetare har fått möjlighet till ett mer flexibelt arbetssätt, medan andra inte har fått den möjligheten. Det skapar en känsla av orättvisa. Arbetsmiljön har stöpts om och mer måste göras. Ledningsgrupper och chefer behöver agera för att säkerställa god arbetsmiljö även i osäkra och nya tider, säger Sofie Johansson, expert inom medarbetarundersökningar på Brilliant Future. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 58 | www.ssil.se Marie Christou-Kressner och Maria Hagberg ger ut en handbok för socialtjänsten om hedersrelaterat våld och förtryck. Boken visar en metod för hur socialtjänsten kan arbeta för att möjliggöra varaktig förändring för utsatta och deras familjer. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett område omgärdat av myter, fördomar och ryktesspridning. Det finns till exempel en allmän uppfattning om att det inte går att arbeta förebyggande eller behandlande med familjerna, att hotet är konstant och att en återförening efter placering därför aldrig är möjlig. – Det råder stor brist på kunskap om insatser för förändring när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har arbetat länge med detta och vet att det i många svenska kommuner sedan flera år pågår ett aktivt familjearbete med familjer som lever i en hederskontext men att arbetet sker med skiftande kvalitet. Det råden en stor osäkerhet om hur man ska möta dessa familjer så vår arbetsmetod är efterfrågad, säger Marie Christou-Kressner som bland annat har arbetat i Botkyrka utanför Stockholm. Boken Hedersrelaterat våld och förtryck – handbok för socialtjänsten bygger på beprövad erfarenhet och är ett led i att formalisera arbetet med familjebehandling. Den ger konkreta processer och verktyg och belyser handläggningen från anmälan och utredning till uppföljning och avslut. – Vi vet att både varaktig förändring och säkra återföreningar är möjligt. I vår bok visar vi ett teambaserat, humanistiskt och rättssäkert arbetssätt med jämställda insatser för familjer med en hedersproblematik, understryker Maria Hagberg. Metoden som introduceras i boken bygger på framgångsfaktorer och många års beprövad erfarenhet. Innehåll och utmaningar i detta långsiktiga arbete exemplifieras med fallbeskrivningar. Familjebehandlingen redovisas i tre faser och pågår samtidigt som myndighetens arbete – det teambaserade arbetssätt som författarna menar är grundläggande för framgång. Marie Christou-Kressner och Maria Hagberg har båda gedigen erfarenhet av socialt arbete med hedersrelaterat våld. Bestående psykiska besvär En ny studie visar att ”fientligt” föräldraskap kan öka risken för psykiska hälsoproblem hos barn med nästan 100 procent. Forskningen, som publicerades i medicinska tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences, följde över 7 500 barn i Irland från nio månaders ålder tills de var upp till nio år gamla. Forskarna vid University of Cambridge och University College Dublin fann att barn som utsatts för ”fientligt föräldraskap” vid tre års ålder hade 1,5 gånger större risk än sina jämnåriga att utveckla psykiska hälsosymptom som kvalificerade sig som ”hög risk” vid nio års ålder. Föräldraskap som kännetecknas av fysisk bestraffning eller överkontrollerande beteende visade sig nästan fördubbla risken för deras barn att utveckla psykiska hälsosymptom, enligt ett pressmeddelande från Psykiatrispecialisterna. Forskarna förklarar att fientligt föräldraskap innebär frekvent hård behandling och disciplin och kan vara fysiskt eller psykologiskt. Det kan innebära regelbundet skällande på barn, rutinmässig fysisk bestraffning, att isolera barn när de beter sig illa, skada deras självkänsla eller bestraffa barn oberoende av förälderns humör. Forskarna fann inte någon förändring av risken för psykiska hälsosymptom med ”varma” föräldraskapsstilar. Det är viktigt att notera att studien också klargör att föräldraskapsstilen inte helt och hållet avgör mental hälsa hos barn. Barns psykiska hälsa påverkas av flera riskfaktorer, inklusive kön, fysisk hälsa och socioekonomisk status. FOTO: MARCUS GUSTAFSSON