Omtanke 1
AKTUELLT Vill minska köerna till BUP Invald i UN
Women Sveriges styrelse Maria Bauer, vd och grundare av Framvik, är ny i styrelsen hos UN Women Sverige, som är FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt. Maria Bauer, beteendevetare, föreläsare och författare, är expert på frågor som rör våld mot kvinnor och hon har utbildat över 200 000 personer i Sverige och utomlands i ämnen som aggression, våld och konflikthantering. Utnämningen till UN Women Sveriges styrelse är en stor ära för både Maria och hennes företag Framvik. Framvik utvecklar träningsscenarier inom konflikthantering i VR-miljö för organisationer som polisen, socialtjänsten och vården. Maria Bauers erfarenhet och kunskap kommer att vara ett ovärderligt tillskott till UN Womens arbete för att främja kvinnors rättigheter och jämställdhet över hela världen. Så mår anställda i Sverige WHO definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Essity har genom Sifo frågat 1 000 svenskar hur de mår inom respektive område och hur arbetsgivare kan bidra till att förbättra de anställdas hälsa. Hälften säger att de mår bra fysiskt just nu – men 13 procent mår ganska eller riktigt dåligt. Nästan alla vill må bättre. Tre av fyra tycker att deras jobb påverkar deras fysiska hälsa och två av fem tror att jobbet kan göra något för att hjälpa dem att må bättre. Många önskar att de fick tid att träna på jobbet, det vill 15 procent. Nästan två av fem har blivit sjukskrivna på grund av fysiska problem, och fler kvinnor än män har blivit sjukskrivna. Många anställda i Sverige mår bra mentalt, men en del mår också riktigt dåligt – och även här fler män än kvinnor. 83 procent vill förbättra sitt mentala välbefinnande. Nästan två av fem tror att arbetsgivaren kan hjälpa till att förbättra situationen, med mindre stress, tydligare struktur och bättre ledarskap. En fjärdedel av de anställda har varit sjukskrivna på grund av problem med sin mentala hälsa. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 40 | www.ssil.se Köerna till BUP måste kortas. Det säger Riksförbundet Attention som i flera år har lyft faran med långa köer till psykiatriska utredningar, vård och stöd. De startar nu ett upprop för att påverka beslutsfattare. Vård och stöd till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har stora brister. Det framgår av Riksförbundet Attentions enkät ”Om vi bara hade fått hjälp tidigare”. Enkäten bygger på svar från 1 564 vårdnadshavare/anhöriga till barn och unga med NPF. – Vi vet att väntetiderna för psykiatriska utredningar ökar, inte minskar. Många unga behöver vänta länge på en neuropsykiatrisk utredning och för att få vård och stöd. Det kan röra sig om flera års väntetider för att få utredning och när den väl är gjord är det ofta även lång väntan på insatser, säger Anki Sandberg, ordförande på Riksförbundet Attention, i rapporten. Ju längre väntan på rätt hjälp och verktyg dröjer desto större är risken att problematiken förvärras och att barnet mår allt sämre. Hela 78 procent av de tillfrågade barnen uppvisar förutom sin NPFdiagnos också sömnproblem, depression eller ångest. Självskadande och suicidtankar ökar även hos yngre barn och måendet hos föräldrarna påverkas naturligtvis också starkt negativt med sjukskrivningar som vanlig följd. Köerna försenar barnens möjligheter att leva ett så vanligt liv som möjligt. – Ett år i ett barns liv är väldigt lång tid och när insatser försenas eller uteblir så påverkar det barnets hela fortsatta liv, säger Anki Sandberg. Enkäten visar också att en majoritet av de unga har fått insatser av vården efter utredning. Den absolut vanligaste behandlingsformen är läkemedel, som 69 procent av de svarande fått. Av de som har haft insatser hos både socialtjänsten och vården uppger endast 15 procent att de upplever att samverkan är mycket bra eller ganska bra. 44 procent anser att den är dålig. Majoriteten av barnen har inte en upprättad vårdplan eller en samordnad individuell plan (SIP). Många unga behöver vänta länge på en neuropsykiatrisk utredning. Stor geografisk spridning En ny rapport har kartlagt den organiserade brottsligheten i Sverige. Det är Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle, och Hernan Mondani, docent i sociologi vid Umeå universitet, som presenterar sin rapport, ”Kriminella på kartan”. Enligt forskarna finns det organiserad brottslighet i hela Sverige, men med vissa skillnader mellan olika områden och kriminella miljöer. Motorcykelgäng har en stor spridning över hela landet och har etablerat klubbhus i många olika regioner. Å andra sidan är maffialiknande organisationer starkt lokaliserade till Göteborg och Stockholm. Några kommuner sticker dock ut. I exempelvis Botkyrka och Södertälje ses stora spridningseffekter även utanför de utsatta områdena, här har man också haft organiserad brottslighet under lång tid. Vidare hittar forskarna så kallade ”mobila individer”. – Dessa individer rör sig över stora geografiska områden, är väldigt brottsaktiva och står för mellan 45–65 procent av brotten. De bidrar till att sprida den organiserade brottsligheten, skapa nya kontakter och etablera nya marknader, säger Hernan Mondani. – Den organiserade brottsligheten tenderar att sprida sig till nya områden och arenor. Här behövs därför samverkan både på lokal och nationell nivå, men även mellan olika kommuner som till exempel Botkyrka och Södertälje, säger Amir Rostami. För Amir Rostami är en nyckel att komma åt den organiserade brottsligheten att göra det svårt för aktörerna att organisera sig.