Nöjesguiden 1
jag tror att det som behövs är att staten och pol
itikerna är mer aktiva än de har varit. Ska vi tillbaka till 70-talet? Kanske inte, men kanske behöver vi röra oss fyra myrsteg åt det hållet. Du beskriver den frågan som väldigt känslig i boken. Att ingen regering vill vara den som gör stora reformer. – Min tes är att man är rädd för att stöta sig med sina väljare. Det är till exempel mycket lättare att avskaffa skatter än att ta tillbaka dem. Det är väldigt få politiker som går till val på att enbart höja skatterna. Det blir som att ta godispåsen från ett barn för att man tycker att barnet äter för mycket. Du tar upp att vissa politiker tycker man får skylla sig själv om man gör en dålig deal? – Ja, och det kan man ju tycka, men det var inte riktigt så det var tänkt från början. Det var ju en pusselbit till att få ett bra liv som man nu har outsourcat till marknaden. Det blir lite så att om du är född fel år på fel plats – tough luck. Det tror jag inte är så bra för sammanhållningen. ”Skyll dig själv” är inte en slogan man vinner val på heller gissar jag. Jag kan fråga mig själv varför vi inte är argare? Det känns som att vi bara har köpt hela konceptet rakt av. – Precis, och jag hoppas att det blev en tankeställare nu när räntorna gick upp. Det var det ju ingen som hade väntat sig, 30 NÖJESGUIDEN | NR 11, 2024 och det blev väldigt tydligt att ”oj, vad dyrt det var med pengar och lån”. Det bevisar också att allting kan hända. Det som skiljer Sverige från många andra länder är ju att vi har skyddat bankerna genom lagstiftning. Det är nästan omöjligt för bankerna att göra förlust på det de lånat ut. Samhället och medborgarna får ta smällen i stället. Det är intressant det där, att en reaktion kan vara ”eat the rich”, samtidigt som alla vill känna sig ”rich”. – Ja, och folk har ju blivit lite ”rich”. Ingen vill ju få det sämre, och det blir en svår situation politiskt. De som har varit rätt i tiden, inklusive jag själv, blir ju vinnare. Konsekvensen av det är ju dock att andra som är födda vid fel tidpunkt eller plats får det sämre. ANDREAS CERVENKA LEDER in samtalet på populism, som han även tar upp i Fuskbygget. Bostadskrisen riskerar att elda på klyftor mellan städer och landsbygd och ge en bild av ett samhälle som har halkat efter, menar han. – Det var en forskare som pratade om bostadskrisen som vår tids brödköer. Det är ett farligt bränsle för uppror och slitningar i samhället. Både mellan stad och landsbygd men också mellan unga och ett äldre etablissemang. En annan grej är att bostadspriserna också påverkar huruvida människor skaffar barn. Blir man inte deprimerad av att läsa och skriva om de här sakerna? – Är man pessimist så skulle man inte skriva böcker, utan då skulle man bara gå och lägga sig istället. Jag tänker att allting kan förändras – och det ser vi ju många gånger i historien. I Sverige var det ett helt annat samhälle i början av 1900-talet jämfört med 1970 om man ser till jämställdhet. Jag tror att förändring kommer ske även denna gång, och jag tror på att ni unga har makten att göra det. Vad har du för förhoppningar nu när boken släpps? – Jag hoppas mest att folk ska tänka till själva. Det pågår ju redan en debatt om bostadspolitiken i Sverige, men jag hoppas folk får upp ögonen för att det är en svår situation. Sedan lämnar jag tolkningen till andra. Jag tror att alla som läser den kommer att ta med sig olika saker. Jag kan inte säga att jag kände mig jätteupplyft av att läsa den. – Lite deppigt var det för mig också, eftersom jag insåg vilket svårt problem det är. Om priserna halveras så är det ju bra för den yngre generationen, men det skapar ju jättestora konsekvenser i samhället. Det kan ju också vara så att det kommer en tråkig period på bostadsmarknaden, där inget förändras på 20 år. Det hade väl varit den bästa lösningen? – Ja men det kanske är den bästa lösningen. Vissa som har räknat med att värdet ska gå upp kommer få ta den ”SKA VI TILLBAKA TILL 70-TALET?” smällen, men ändå. Det som inte fungerar är att det ska vara som 2021, då villapriserna gick upp med 30 procent. Det är ju sjukt – punkt slut. Och vi unga får lägga press på politikerna? – Ja, och framförallt kanske det inte ska vara så lönsamt för bankerna att låna ut pengar till bostadsköp. Bankerna skulle tjäna hyfsat med pengar även med lägre räntor. Vi tenderar ju också att lägga så mycket av ansvaret på individen, oavsett om det gäller bostadsmarknaden eller klimatet. Som att vi skulle hålla avstånd under pandemin. ”Sopsortera!”, ”Skärp dig!” liksom. ”Du ska väl inte flyga heller? Skärpning!”. Vi har ju politiker av en anledning och jag tycker att vi behöver föra över debatten på de som har ansvaret.