Nordens Tidning 1
”Klara, da me un b
eso” (Klara, ge mig en kyss), sjunger Chinoy, en välkänd chilensk artist, till svenska Klara. Klara har gått på Norden i Chile, en av de kurser som Biskops-Arnö erbjöd genom verksamheten i Valparaiso i Chile, och låt oss börja där. Det ger ett exempel på avtryck Escuela Nordica har gett. TEXT OCH FOTO: MATS LUNDBORG n svensk folkhögskola väljer att starta en verksamhet i Chile, med en övergripande idé att belysa frågor kring exil, återvändande och kulturkrockar. Vad innebär det i praktiken? Vad innebär det när en svensk folkbildning hamnar i en annan kontext och möter ett samhälle och en kultur som skiljer sig från den där folkbildningen har sina rötter. UNDER EN VECKA i början av oktober följde jag verksamheten på plats, en sista chans då verksamheten i Chile upphörde vid årsskiftet 2013/2014, efter 15 år. Det blev en intensiv vecka med många och långa samtal med framför allt Bengt Åkerlund. Bengt var tidigare kursansvarig för medielinjen på Biskops-Arnö och flyttade till Chile 1998 för att starta verksamheten i Valparaiso, 15 år senare är han fortfarande kvar och har blivit svenskchilenare, El Gringo i Valparaiso. Samtalen kom att handla om betydelsen av skolan i det chilenska lokalsamhället, om mötet mellan svensk folkhögskolepedagogik och en chilensk skoltradition, om kulturkrocken som uppstått många gånger under åren när exilerade chilenare som gått kursen upptäcker att de varken är chilenare eller svenskar, om ”pololaeffekten”, ett begrepp för när någon av kursdeltagarna finner kärleken i Chile och stannar kvar, och mycket mer. BAKGRUNDEN till att Biskops-Arnö valde att starta en verksamhet i Chile är flera. Biskops-Arnö var 1997 medarrangör för ett barnboksseminarium i Santiago de Chile under temat ” Barnbokens roll i den demokratiska utvecklingen”. Initiativtagare till seminariet var Mario 20 nordens tidning nr 2 | 2014 Salazar, som bland annat gett ut flera skivor i Sverige under sin tid i exil. Bengt Åkerlund, som kursansvarig för medielinjen, hade under flera år konstaterat att eleverna på kursen sökte sig allt längre bort för sina projektarbeten, ofta till Latinamerika. DETTA LEDDE fram till idén att starta en kurs som fokuserade på exil, återvändande och kulturkrockar. Kursen vände sig dels till elever med chilenskt ursprung, och dels till svenska elever. Innehåll och arbetssätt togs med från mediekursen, genom arbete med video och radio skulle eleverna dokumentera sina erfarenheter med och i Chile. En container med utrustning skeppades till hamnen i Valparaiso. På en bar sent en kväll kommer en man fram till Bengt när vi sitter och småpratar. Antonio, som på olika sätt varit delaktig i verksamheten när skolan drev projektet ”Calle Vision”, i ett av de mest utsatta områdena i Valparaiso. Han vänder sig till mig när han får klart för sig att jag är rektor för verksamheten och genom det också representerar beslutet