Blå Stjärnan 1
TOTALFÖRSVARSPLIKT tjänstgöra som brandmän på fly
gplatser eller se till att elförsörjningen fungerar vid krig eller krigshot. – För både värnplikten och civilplikten gäller att man ska vara svensk medborgare, man ska bli uttagen och man ska utbildas, säger Michael Malm. ALLMÄN TJÄNSTEPLIKT Så är det inte med den allmänna tjänsteplikten, där behöver man inte bli uttagen och utbildad i förväg. Dessutom inte vara svensk medborgare – det räcker med att man är bosatt i Sverige och mellan 16-70 år. – Regeringen aktiverar den allmänna tjänsteplikten efter att man infört höjd beredskap. Det kan innebära tre saker. För en del innebär det att man stannar kvar på sin arbetsplats för att det är där man behövs bäst, till exempel om man jobbar som tekniker på SAAB där man ska underhålla flygplan. För andra som har avtal eller överenskommelse med en frivillig försvarsorganisation, som Svenska Blå Stjärnan, kan man få gå in och tjänstgöra enligt sitt avtal/sin överenskommelse. Den tredje varianten är att man kallar in folk till att göra en viss uppgift. Det kan till exempel vara så att det behövs bussförare, då ger regeringen Arbetsförmedlingen eller någon annan myndighet som man utser i uppgift att titta på vilka som har busskort. Men det kan också vara så att folk utan specialkompetens kallas in, till exempel för att man behöver handräckare till räddningstjänsten som ska bära och gräva, säger Michael Malm. HÖJD BEREDSKAP Den allmänna tjänsteplikten aktiveras alltså vid höjd beredskap. Men vad är höjd beredskap och när införs den? Det är regeringen som bestämmer om höjd beredskap ska införas. Försvarsmakten ska ta fram underlag för beslutet. Beslutet tas om Sverige är i krig eller ett angrepp mot landet är nära förestående. Höjd beredskap kan också införas vid ”utomordentliga förhållanden” som orsakats av krig utanför Sveriges gränser – det kan till exempel handla om extrem brist på någonting, som drivmedel. Höjd beredskap har två olika grader. Dels högsta beredskap, ”Det är kanske en av en regerings svåraste men också viktigaste uppgifter, att komma fram till när man ska fatta beslut om höjd beredskap.” – Michael Malm som det blir per automatik om Sverige är i krig, dels den ”mildare” varianten skärpt beredskap. – Vad som händer vid höjd beredskap är lite olika beroende på situation. Är det skärpt beredskap påverkar det alla delar av samhället. Tar man myndigheter och regioner ska de fortsätta med sina grunduppgifter, men samtidigt förbereda sig på hur man ska gå över till en krigsorganisation och hur man ska klara de prövningar ett krig kan innebära. Företag kan behöva fundera över sådant som hur de ska öka säkerheten och om de behöver buffra material för att kunna fortsätta produktionen. En organisation som Svenska Blå Stjärnan kan behöva tänka igenom hur man går från fredstida aktiviteter till vad man ska göra om det blir krig. Och så vidare, säger Michael Malm. – Är det högsta beredskap öppnas en helt ny verktygslåda för regeringen och myndigheter. Bland annat kickar ett antal så kallade beredskapslagar in med automatik, som ransoneringslagen och förfogandelagen (som bland annat ger staten rätt att ta över privata fordon och byggnader). INTE ENS UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET Sverige har aldrig haft höjd beredskap, inte ens under andra världskriget. – Men det finns kanske en liten missuppfattning, att en del tror att regeringen inte alls har tillgång till den här verktygslådan när det inte är höjd beredskap. På 1970-talet var det stor brist på framförallt bensin på grund av att det var krig i Mellanöstern. Då aktiverade regeringen ransoneringslagen. Men man gick via riksdagen, den måste säga ok om man ska aktivera den lagen när det inte är höjd beredskap. Lagarna som gav regeringen extraordinära beslutsbefogenheter under pandemin är lite samma sak – då var man också tvungen att gå via riksdagen, säger Michael Malm. Finns mer exakta kriterier för när höjd beredskap ska införas? – Nej, det här är något som regeringen behöver göra en bedömning om från fall till fall. Och det är ganska bra att det är så, för hade man haft fasta kriterier som ska vara uppfyllda skulle en motståndare kunna tänka ”ok, då får jag agera så att det är svårt att avgöra om de där kriterierna är uppfyllda eller inte”, säger Michael Malm. – Det är kanske en av en regerings svåraste men också viktigaste uppgifter, att komma fram till när man ska fatta beslut om höjd beredskap. BLÅ STJÄRNAN 1-202 133 Foto: Försvarsmakten